Den gryende framtid är vems?

Idag skriver Kent Persson:

Det går bra för Sverige. Tillväxten ökar snabbare och mer än vad man trott tidigare. Med tillväxten så kommer jobben, ekonomin stärks och välfärden kan garanteras och utvecklas. Anledningen till att det nu går bra är att Alliansen tagit ansvar för ekonomin och återupprättat arbetslinjen. Dessutom sparade Alliansen i ladorna i goda tider för att kunna sätta in i sämre tider. Det gör att välfärden värnades.

VAR I HELVETE ÄR MODERATERNA JAG VÄXTE UPP MED?! Vem har kapat Moderaterna och gjort dem till övervakningsbeivrare som vevar om att det går bra för Sverige för att några siffror visar glada värden? Hade Gösta Bohman levt idag hade han förmodligen fått slaganfall och undrat vem som kidnappade partiet och lät ideologin gå plankan.

Vet ni om att USA idag har möjlighet – och det kommer alltså andra länder att ha i morgon – att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.
Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.

Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975.

När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog – eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog – att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också – till skillnad från gamla tiders liberaler – att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.

Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma i Göteborg den 21 november 1980.

Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk ideologi växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.
I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.
För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.

Gösta Bohman i riksdagen, 4 juni 1976.

Ja, en gång i tiden var det självklart att individens frihet var en av grundvalarna i en demokrati och när jag växte upp var det Moderaterna som värnade om friheten och som protesterade mot vad man ansåg var statens överförmynderi. Samma parti idag har kastat friheten överbord och vrider sakta åt tumskruvarna på folket, fullständigt glömska för de ideal som de själva en gång i tiden höll högt.

Dagens Moderater är en ynkedom, en patetisk spillra av ett parti som en gång i tiden med stolthet bar fram sin ideologi och sina frihetsideal. Det går åt helvete med Sverige, de som påstår nåt annat har inte läst sin historia eller har skaffat sig skygglappar större än USA:s utlandsskuld.

Skäms.

Vi vinner i Afghanistan, eller…?

Den här videon dök upp i mitt twitterflöde och den visar på ett skrämmande sätt precis hur framgångsrika insatserna i Afghanistan är:

Nån som fortfarande tror att det går att vinna kriget…?

Rättsröta på alla fronter

Läste igenom bloggen Mayas berättelse och inser att rättsrötan i Sverige är förbannat mycket mera utbredd än vad jag tidigare trott. Några exempel:

Med nyfödda valpar dömdes Maya till döden för att ha skyddat valparna mot en okänd man som luktade sprit och som inte gick fastän Mayas matte sa åt honom att lämna deras hem.

Mayas valpar hålls just nu av polisen trots att beslutet att beslagta dem var ogiltigt. Dessutom är deras mamma Maya inte längre hos dem. Det finns varken lagliga eller praktiska orsaker till att polisen har valparna på sin hundgård. De är tre veckor gamla[…]

Så man har till att börja med ingen förståelse för att en tik försvarar sina valpar mot en person som beter sig hotfullt? Dessutom bryter polisen själva mot jordbruksverkets regler som klart och tydligt säger att (kap 2 18§):

18 § Hundvalpar får inte skiljas från modern annat än temporärt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, dock tidigast vid 8 veckors ålder.

Mårten Unbeck, chefsjurist på polismyndigheten Skåne ser inga hinder mot att Maya i väntan på domstolens beslut skickas tillbaka till det polisens uppstallningsplats där hon enligt polisanmälan har utsatts för djurplågeri. Maya är förändrad efter vistelsen där. Hon är orolig och väldigt rädd för främmande män.

Det här går fan inte att tolka på något annat sätt än att behandlingen av Maya varit åt helvete.

Kl. 09.00 idag ska polisen utsätta Maya för ytterligare ett övergrepp – ett mentaltest, som ska utvärdera hennes psykiska status, fastän hon är nyopererad från akut livmoderinflammation, har små knappt 4 veckor gamla valpar som hon skilts från sedan de var 3 veckor, har genomlidit djurplågeri på polisens uppstallningsplats där hon var kedjad i en liten bur utan rastning i över en vecka och tappade 7,5 kg i vikt. Hon är rädd och stressad och matte känner knappt igen henne. Hundexperter, SKK m.fl. har uttalat bl.a. att det är orätt att utsätta Maya för detta i nuläget och att resultatet inte kan bli rättvisande.

Tyvärr inget nytt om Maya. Hon var ju så duktig och lugn på sitt mentaltest. Blev rädd men enda reaktionen var att vilja fly. Så i morgon har polisen möjlighet att visa någon rättvisa genom att upphäva sitt beslut att omhänderta Maya.

Nu får det vara slut på djurplågeriet mot Maya och valparna! Polisen vägrar att släppa hem Maya, trots att hon klarade mentaltestet utan aggressivitet – en strålande bedrift av en hund som genomlidit djurplågeri i en liten bur utan rastning och med livmoderinflammation i över en vecka, tappat 7,5 kg, blivit bestulen på sina valpar och genomgått en ingripande operation. Nu MÅSTE länstyrelsen i Skåne ingripa och stå upp för djurskyddet, när ingen annan i beslutsposition gör det!

Polisen har inte följt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till tillsynslagen vid omhändertagandet av Maya. Att inte utreda ett fall innan man omhändertar en hund öppnar upp för en våg av skönsmässiga bedömningar från enskilda beslutande polismän. Riktlinjer är till för att följas och det är många inom rättsväsendet som tycker att felaktigheterna i ärendehanteringen är beklämmande!

Maya klarade sig trots allt och är hemma igen hos sin familj.

Klockan 11 på onsdagsförmiddagen släpptes domen med beskedet att Maya inte ska avlivas. Förvaltningsrätten slår fast att hunden som bet en man i ansiktet reagerade normalt.”Hunden reagerade på ett sätt som är normalt för en hund i en sådan situation”, skriver rätten, som lyssnat på sakkunniga och finner det avgörande att hunden var sjuk i livmoderinflammation och hade valpar alldeles i närheten.

Men det tog alltså ca 4 veckors intensiv kamp, hjälp av experter och konstanta påtryckningar i form av protestlistor etc för att polisen skulle ge upp beslutet om avlivning trots att det var rätt uppenbart att det var en engångshändelse orsakad av en person som Maya ansåg var ett hot mot hennes valpar. Under den här tiden var alltså valparna utan sin mamma, direkt stick i stäv med Jordbruksverkets föreskrifter, och tiken behandlades dessutom illa under tiden. Om det bara hade varit en hund, bara ett tillfälle hade man kunnat ursäkta det med att inte ens det mest perfekta rättsväsende kan undgå att göra fel, men det som är skrämmande är att det här är ett exempel på vad som idag är mer regel än undantag. Hundar tas om hand och till och med avlivas fullständigt godtyckligt och enligt metoder som inte kan anses vara rättssäkra över huvud taget.

Vi fick höra om Jacks öde medan vi jobbade intensivt med Mayas fall. Nu har vi gått noga gått igenom allt som hänt Jack och vi är chockade och ledsna över att polisens agerande i Mayas fall inte var en isolerad händelse. Vi är fast beslutna att göra allt som står i vår makt för att rädda Jack som är offer för en stor orättvisa. Vi behöver din hjälp att skapa opinion och visa att det inte är acceptabelt att döda Jack.
Jack, en hund som har ovanan att “pussas” när han hälsar, gjorde det när en man som är hundrädd hälsade på honom. Mannen fick panik och slog till Jack. De krockade och två av Jacks tänder skadade mannens överläpp.

Det finns en längre berättelse om Jack och, framför allt, hur oprofessionellt polisens så kallade ”test” genomförs här. Om det är såhär polisen ”testar” hundar så kan de lika gärna singla krona eller klave för det de påstår är ett test är komplett värdelöst och baserar sig på vansinniga uppfattningar där fördomar och förutfattade meningar verkar fälla beslutet mer än hundens egentliga status. Den här formuleringen säger egentligen allt:

Vi som jurister är djupt chockerade av Carina Lundbergs synsätt och agerande. Hon respekterar inte det rättsliga systemet och det framstår som att hon har en egen agenda i fråga om hundärenden. Det är skandal att en person med denna inställning och brist på kompetens tillåts arbeta med ärenden där hundars liv och deras ägares känslor och äganderätt, samt tillit till rättssystemet står på spel.

Min fetstil. Min tillit till rättssystemet, den lilla jag har kvar, har i alla fall fått sig ännu en törn pga den här bloggen och pga liknande fall som verkar bli allt vanligare i Sverige. Som hund och hundägare verkar man inte längre ha några rättigheter och det räcker tydligen med att en hund skäller för att den ska bli avlivad.

Polisen har avlivat fina hunden Storm, pga att han skällde på en människa. De dödade honom – utan att berätta det för ägarna – trots att det var 2 veckor kvar att överklaga avlivningsbeslutet.

Min fetstil, igen. Storm var en hund som var aktiv på brukshundsklubben och hund och husse tränade spår och sök. De som kände hunden på brukshundsklubben intygade att hunden var trevlig och social, men trots detta avlivades alltså hunden av polisen.

Såhär får det fanemig inte gå till. Nånting är väldigt, väldigt fel med vår svenska polis och det drabbar oss vanliga medborgare på allt fler sätt. Att sen polisen vill ha ”bättre” maktmedel kommer givetvis leda till fler situationer där poliser missbrukar denna makt.

Som en motpol till all denna kamphundsskräck vill jag passa på att länka till en artikel om en riktig kamphund, en kämpe som gör allt för att matte ska kunna leva ett bra liv:

Birgit Johansson är diabetiker och en av motståndarna till ett förbud mot kamphundar. Utan sin Amstaff, Silvia, skulle hon inte i tid veta när blodsockret sjunker. – Silvia ger sig inte förrän värdet stabiliserat sig, säger hon.
I sex år har Birgit Johansson haft en hund av rasen Amstaff. Idag har hon svårt att klara sig utan hundens hjälp.
– Jag har haft hund sedan jag var 13 år, men ingen har kunnat känna av mina insulinkänningar som Silvia, säger hon.

---

– När vi är ute på promenad kan hon stanna upp och vägra gå förrän jag vänder hem och återställer insulinnivån. Själv känner jag inte av när nivån sjunkit förrän det är försent, säger hon.

Hundar är fortfarande till stor nytta i samhället inte minst i form av polishundar utan även som narkotikahundar, servicehundar eller, som i fallet ovan, diabeteshundar. Att hundens luktsinne dessutom är så överlägset vårat innebär även att man börjat utforska möjligheterna att hundar ska kunna hitta vissa sjukdomar på ett tidigt stadie, tex cancer:

Dogs can detect if someone has cancer just by sniffing the person’s breath, a new study shows.
Ordinary household dogs with only a few weeks of basic ”puppy training” learned to accurately distinguish between breath samples of lung- and breast-cancer patients and healthy subjects.
”Our study provides compelling evidence that cancers hidden beneath the skin can be detected simply by [dogs] examining the odors of a person’s breath,” said Michael McCulloch, who led the research.
Early detection of cancers greatly improves a patient’s survival chances, and researchers hope that man’s best friend, the dog, can become an important tool in early screening.

Den stora majoriteten hundar är, trots allt, precis det vi avlat dem till att bli, arbetande hundar eller sällskapshundar vars livsuppgift är att hjälpa oss människor och i de flesta fall där det går fel är det faktiskt vi människor som ställer till det. Den här hetsjakten på kamphundar eller denna övernitiska vilja att avliva hundar även där situationen uppkommit pga oförstånd eller det handlar om rena olyckor kommer inte ändra på det, däremot kommer det resultera i att många får en familjemedlem bortryckt med våld med den vanmakt, ilska och sorg det innebär.

I längden kommer det förstås också fortsätta erodera allmänhetens förtroende för rättsstaten.

Pingat på Intressant.

Skyldig tills motsatsen bevisats – igen

Söderortspolisen i Stockholm vill att brottslingar ska tvingas bevisa att deras egendom är laglig. ”Det känns orimligt att lämna tillbaka uppenbart kriminella pengar” säger Niklas Holmgren vid gruppen mot yrkes- och livsstilskriminella, SYL.

---

– Vi lämnar det till vidare utredning. Det här är bara första dokumentet från en liten grupp. Vi vill veta om det finns fler som tycker likadant. Lagstiftningen kanske inte riktigt räcker till som den är skriven idag.
Skulle förslaget bli verklighet blir det upp till de misstänkta, i vissa fall, att själva bevisa var egendomen kommer ifrån och att den är laglig istället för att polisen bevisar att den inte är det.

Det här kan man läsa i DN idag, polisen själva föreslår alltså att oskuldspresumptionen ska urholkas så att det ska bli lättare att döma folk. Artikeln avslutas med de lugnande orden:

– Det här tar inte sikte på vanliga medborgare. Det handlar om ett fåtal av Sveriges invånare som ägnar sig åt yrkeskriminalitet. Vi jagar inte de här pengarna, de kommer till oss ändå.

Jojo. Det är meningen med narkotikalagstiftningen med, men ändå är repliken ”Ser det inte ur som att du är lite hög” förmodligen ett mycket bra sätt att få tyst på obekväma personer oavsett hur rent deras mjöl är. Vad blir det den här gången? ”Ska vi ta och kolla om du möjligen har lite misstänkta kontanter att redovisa”?

De som ligger bakom det här förslaget har troligen bara menat väl men ‘Hell is paved with good intentions’. Oskuldspresumptionen är en mycket bra grundregel i en fungerande rättsstat, ju mer man tummar på den, dess otäckare kommer samhället bli och dess mindre kommer även vanligt hederligt folk vilja ha med polisen att göra vilket öppnar för andra, err, sätt att skapa rättvisa…

Man vet att…

…Internet har förändrat hur vi kommunicerar när det är enklare att be en kollega i USA att skicka en pdf än att gå ut i köket och kopiera samma pdf från laptoppen…

Bloggare snart tystade i Italien?

Det finns förslag på en lag i Italien som i praktiken gör det omöjligt för vanliga medborgare att blogga, i alla fall om känsliga ämnen:

The present appeal refers to Article 1, paragraph 29 of the bill which extends the rectification obligation of the written press to all online publishers, including bloggers. According to the respective paragraph, ”those responsible for information websites” will be obliged to post corrections within 48 hours from any complaint regarding website content (whether blog, opinion, comment or simple information), in the same form in which the contested content was originally put online. In case of non-compliance, the authors face fines of up to 25 000 euro.

An amendment to the paragraph was introduced by deputies Roberto Cassinelli and Roberto Zaccaria trying to soften the initial text, by proposing a longer period for the publication of the rectification and a 10 times lower fine. Among the changes introduced by the amendment there was the annulment of the rectification obligation for those web sites which had a limited number of visitors. Unfortunately, on 21 July 2010, the amendment was considered unacceptable, from a procedural point of view, and rejected without justification by Giulia Bongiorno, President of the Parliamentary Justice Commission.

Besides the limitation to the freedom of expression, forcing bloggers to rectify within 48 hours will lead to closing down many of the blogs as this will practically be an impossible task. This implies that a blogger must register with a legal domicile with some authority, facing the same bureaucratic formalities as the written press and that he (she) will have to connect to the Internet every single day in order to check whether there is a request for correction and place the correction in due time. This would definitely discourage bloggers who will hesitate to write on economical or political issues that might bother certain personalities.

Jag tar nog inte till för kraftiga ord när jag säger att jag finner den här lagen oroväckande…

Camping inför alkolås

Råkade snubbla över en liten notis som jag tycker är lite illavarslande, nämligen att campingplatsägaren Caravan Club har börjat installera alkolås på sina vägbommar.

Om gästerna vill lämna campingen i bil måste de blåsa i ett munstycke och invänta resultatet innan bommen fälls upp

Hedervärt? Kanske, men jag blir lite orolig över att en camping nu plötsligt anser att de ska agera trafikpoliser, det känns inte som en bra trend. Dessutom är jag också orolig för att dessa automatiska alkolås, som även är på förslag att de ska införas i bilar, kommer leda till att alkoholister byter drog och i stället börjar peta i sig värktabletter eller ge sig på narkotika, vilket jag tror kan bli mycket sämre. Det jag dock finner riktigt otäckt är den attityd som numera verkar råda i landet, vilket det här uttalandet visar på:

-Det går att ta sig ut genom att dra passerkortet också, men då är det lätt att få ögonen på sig. Man undrar varför den personen inte vågar blåsa, säger Christer Karlsson, långliggare på campingen, till tidningen.

Det där med oskyldig tills motsatsen bevisats verkar vara nåt som inte bara politiker tar lätt på…

Angående Wikileaks – igen

Jonathan Askin, associate professor of clinical law at the Brooklyn Law School, said sites such as Wikileaks, ”that obliterate geo-political boundaries, should logically drive governments around the world to rethink the ways in which [they] control, conceal and distribute information.

”In the Internet-enabled digital world, information will find its way into the public arena, whether government likes it or not,” said Askin. ”Once governments recognize this inevitability, openness and transparency should logically become government’s default approach to state information and national security.

Så sant.

Angående Wikileaks

Många har redan skrivit om Wikileaks lilla kupp där man släppte en massa hemligstämplat material, så jag känner inte att jag behöver bidra med mer. Däremot skriver tidningarna också en hel del om USA:s reaktion, tex ”USA fördömde tidigt på måndagsmorgonen läckan”.

Det man dock bör komma ihåg är att USA i det här fallet är USA:s regering, inte invånarna. För att få en lite bättre bild av vad folket anser så frågade jag en polare ”over there” (han är i alla fall en bättre representant för det Amerikanska folket än vad tex Aftonbladet är…):

– Over here the media is reporting that USA has reacted very negative on the Wikileaks leak of thousands of military reports. My question is, is it the American Goverment or the American people that has reacted badly?
– The govt. Most people over here think our govt. is way too secretive as it is. The exception would be the right wingers… whom are often called wingnuts. Oh, and most people would be seriously pissed if they found out we were committing war crimes while taking others to task for the same.

I Aftonbladets artikel står det också:

Senator John Kerry, ordförande i senatens utrikesutskott och Bushs motståndare i valet 2004, sade att rapporterna trots deras olagliga ursprung ger upphov till många viktiga frågor om USA:s politik.
– De här dokumenten kan bli vad som krävs för att snabbt få vår politik på rätt spår.

Jag tror det kan bli rätt blåsigt runt Vita Huset framöver…

Det där med teknik är svårt…

Farmor Gun skriver en utmärkt replik till Cecilia Wikström där hon bland annat frågar:

Slutklämmen där Cecilia Wikström går i god för att ”det faktiskt går att både skydda barns integritet och självklara rättigheter och att samtidigt slå vakt om yttrandefriheten och ett öppet internet” reser dock den enkla frågan ”hur?”, när man ser vilka metoder, som tillgrips av dem som vigt sina liv åt jakten på barnpornografi och pedofiler. De drar sig inte ens för att lägga felaktiga uppgifter om antalet förövare och barnporrsajter i drottningens mun i samband med insamlingen för Världens barn.

Här är en annan fråga också på sin plats: Vilka intressen tjänar på att Cecilia Wikström och andra politiker förleds att tro att det finns försvarbara tekniska lösningar på detta problem?

Det finns också en annan fråga ”hur” som jag undrar, och det är hur det rent tekniskt ska gå till att hitta förövarna när de nuvarande drakoniska metoderna skapar ett allt större incitament för anonymiseringsnätverk, krypterad trafik och krypterade hårddiskar. Ju fler invånare man kriminaliserar, dess mer kommer enskilda människor att försvara sig mot en allt mer polisiär stat och i och med det kommer situationen sakta förvärras snarare än förbättras när allt fler människors kommunikation går under jorden. I längden är alltså Cecilia med flera ett direkt hot mot barnen just för att de inte förstår tekniken och inte sätter sig in i hur tekniken fungerar utan baserar sina beslut och utspel utifrån vad lobbyister och sakkunniga med egna agendor berättar för dem.

Men teknik är svårt. Det syns, om inte annat, på samma sida en bit ner…