Privatpolisen breder ut sig

Idag läste jag i nyheterna att Warner Bros Entertainment UK nu tänker börja med en verksamhet som mest låter som en gammal spionfilm från 50-talet för att på så sätt försöka komma åt piratkopiering:

Det multinationella skiv- och filmbolaget Warner Bros har i Storbritannien börjat rekrytera teknikkunniga studenter för att jaga illegala fildelare på Internet.
[…]
Jobbet går i första hand ut på att infiltrera torrentsajter, men de nya piratjägarna ska även finkamma nätet efter upphovsrättsintrång i material från Warner Bros och NBC Universal.

Jag får lite DDR-vibbar av den där artikeln får jag nog erkänna. Infiltrations- och angiveriverksamhet är knappast en bra metod att skapa god PR och vårda sina kunder, men å andra sidan har upphovsrättsbranschen alltid kallat sina kunder för tjuvar och pirater så man ska väl inte ha för stort hopp för att de någonsin kommer inse att nöjda kunder som känner att de respekteras är trogna kunder.

Det som däremot är lite kul är att DN-artikeln länkar till både TorrentFreak och The Guardian, det tycker jag är mer överraskande än att underhållningsindustrin försöker trappa upp i en på förhand förlorad strid. Tidningarna brukar vara dåliga på att länka till sina källor, så det här var en frisk fläkt. Mer sånt!

Själv gjorde jag en tjusig liten vurpa på den plötsliga frosten igår och lyckades landa på handen så det i kombination med att jag har för mycket att göra på annat håll gör att jag kommer hålla bloggandet kort ett tag, men å andra sidan finns det andra bloggare som ni kan läsa i stället medans min stackars hand vilar ut. Intensifier skriver om EU:s egna version av Golden Shield, Acta-bloggen skriver om att Sveriges förhandlare möjligen inte är helt neutral, Magnihasa skriver om sociala förändringar, Viktualiebrodern skriver om samhällsförändring, Anna T skriver om samarbete över partigränserna, Lake rapporterar att man var rörande överens om Ask i Aschbergs show och sist, men inte minst, så föreläser Anna T i Uppsala idag.

Om inte Uppsala låg så avigt till skulle jag åkt dit, men det är det där med tid, avstånd och annat elände. Om ni nu råkar bo i Uppsala eller omnejd så tycker jag ni ska masa er dit, Anna är intressant att lyssna på. Så det så.

Att rationalisera det irrationella

Rolf Eriksson skrev i förrgår en blogpost med titeln Rick Falkvinge tar ställning där han kritiserar Rick för att han inte tar Asks pudel på allvar och tycker att Rick ska acceptera ursäkten och låta udda vara jämt. Argumentationen är dock ganska klen och det mesta har jag redan kommenterat på Rolfs blog, men jag vill ändå lyfta fram en specifik sak som jag ser att jag missat.

Detta förstår nog även Falkvinge och hans Piratparti så det måste ligga något annat i bakgrunden. I EU är de kraftigt lierade med de gröna och vänsteridéer och det nog där vi hittar svaret. Piratpartiet siktar kanske på att bli ett stödparti till de rödgröna vilket skulle förklara det hela.

Här gör Rolf ett mycket vanligt misstag där han antar att de gröna i EU är placerade på ungefär samma plats på den politiska skalan som det svenska Miljöpartiet. Det är tyvärr en mycket vanlig missuppfattning, men det är ändå en missuppfattning. Från pressmeddelandet:

Piratpartiets Europaparlamentariker väljer att sätta sig i den gröna gruppen i Europaparlamentet, alltså gruppen Greens/EFA. Det är samma grupp som svenska Miljöpartiet sitter i, men gruppen har ingen tydlig vänster-högerprofil.

På en direkt fråga inom PP fick jag även svaret (via ombud):

[11:45:34] Anne Kekki Forshaga: [11:44:42] Mattias Bjärnemalm: aha. Svaret är att det finns en del rejäla vänstergröna i den gröna gruppen, men att de tyska gröna, som dominerar gruppen, är ganska mycket av ett mittenparti

Internet är fantastiskt. 😉

Läs gärna även vad CE själv skrev.

Piratpartiets sympatisörer kommer från hela skalan och det genomsyrar hela organisationen. CE är tex, precis som jag, liberal, medans Rick är före detta Moderat och, som han själv säger, ultrakapitalist medans Amelia förmodligen är lika mycket ute på vänsterkanten som Rick är höger. När CE kom in i EU öppnades dialoger med flera grupper över hela den politiska skalan och att valet till slut föll på just de gröna var (citat CE):

Den gröna gruppen har redan en fungerande intern arbetsgrupp för informationspolitik och nätfrihetsfrågor. Redan från starten är det ett antal frågor som vi vill engagera oss i, inte minst telekompaketet, och då är det en stor fördel att kunna ansluta till ett team som redan är på banan.

Nå, Anne Kekki blev upprörd av det Rolf skrev vilket Rolf även kommenterade:

Däremot kan jag inte förstå hur delgivning av misstänkt för brott eller hämtning för förhör kan ske anonymt. Färgade kuvert är att ta i men anonyma kuvert och privatklädda poliser i privatbilar är också fel.

Dessutom menade jag att en tydlighet vid brottmisstanken kan förhindra nya brott.

Ursäkta Rolf men det här är fullständigt åt helvete!

Du är alltså beredd att offra oskyldiga för att klämma åt kriminella? Du anser att principerna ”Oskyldig tills motsatsen bevisats” och ”Hellre fria än fälla” är värda så lite att du är beredd att offra dem av populistiska skäl? Eller försöker du bara rationalisera din samtid? Jag tar mig friheten att återigen citera steelneck:

Begår t ex. Poliser ett övergrepp, så är inte den naturliga reaktionen raseri mot polisen, istället försöker folk ursäkta dem och hitta på förklaringar för att om möjligt rättfärdiga det. Ju mer offentligt och fler som lysnar, desto starkare blir rättfärdigandet, men reaktionen kan vara rakt motsatt i det privata över köksbordet. Samma sak med olika repressiva lagförslag, det naturliga där vi befinner oss är inte att ta till gatorna, det måste gå betydligt längre för det, mycket längre. De allra flesta ursäktar politikerna – de är ju inte politiker utan anledning, de har säker rätt och de vill ju väl – Ja, religion är relaterat och står på samma grund av ”system justification”. Det här är djupt rotade mentala saker som har att göra med att vi är flockdjur. Det är därför det funkar att tala om syften i det stadie vi befinner oss, eventuella konsekvenser blockeras mentalt – det är ju inte det vi vill..

Man ska vara väldigt försiktig när man ruckar på rättsprinciper! Misstänkta är tex just det, misstänkta, och en person som misstänks för ett brott som dessutom är så pass avskytt som sexbrott är kan få hela sitt liv och sin karriär ruinerat enbart pga misstankar. Även om tex rättsväsendet bedömer att en person är med stor sannolikhet oskyldig och därmed inte kan åtala personen så kan blotta möjligheten att personen är skyldig leda tex till att denne förlorar sina vänner, sin familj (vem vill leva med någon som begått sexuella brott, speciellt om man tex har barn?), sitt jobb inte längre kan göra karriär etc.

Det finns redan gott om fall där personer (oftast män, men även kvinnor) blivit anklagade för sexualbrott där det i efterhand visat sig att anklagelserna var falska. I de fall där det blivit publikt, tex genom att pressen nosat reda på det, så har det lett till att den misstänktes liv blivit ett rent helvete med förföljelse, mordhot och till och med våld och även om man i efterhand förklaras oskyldig så blir aldrig livet detsamma igen.

Man hittar väldigt sällan rättvisa hos en pöbel eller i skamstraff.

Rolf skriver även att:

Frågeställningarna i samhället är sällan besvarade genom att bara driva en fråga. Det är ett enfrågepartis dilemma och som ett tänkbart stödparti till de rödgröna kommer Piratpartiet att göra många besvikna.

Jag tycker du ska läsa på lite om Piratpartiets principprogram. Det är klart att vårat fokus på ett fåtal frågor (dvs inte en fråga som du vill påstå) inte löser landets samtliga problem, men i dagsläget är inget parti en helhetslösning! Snarare tvärt om är den nuvarande politiken, oavsett block, samhällsfarlig eftersom den leder till en övervakningsstat. För att citera steelneck igen:

De styrande i en orättfärdig stat blir per automatik paranoida och agerar preventivt på sina egna farhågor, ofta retoriskt motiverat med samhällets bästa eller medborgarnas beskydd. Tyrannen brukar stiga upp ur demokratin just som en beskyddare. Här kommer övervakningen in, en orättfärdig övervakning som helt negligerar oskyldighetspresumtionen. Denna övervakning eroderar rättskänslan som leder till det tidigare sagda, en ond spiral.

Så till den grå biten, att försöka leva sitt liv under radarn. – I en alltför kontrollerad omgivning, tenderar folk att abdikera ansvar – Ansvar handlar inte om att vara lydig, att ta ansvar handlar om att agera efter eget huvud. I ett bra system känner man ett förtoende att kunna göra så. ”Men jag lydde ju bara order..” det är den klassiska ursäkten för att slippa ansvar. Men när man är övervakad och måste kunna svara för allt man gör, då gör man inte lika mycket.

I ett samhälle där allt fler känner att rättvisan är urholkad och att staten inte har förtroende för sina medborgare så slutar medborgarna ha förtroende för staten. Steelneck igen:

När det gäller fuskandet så är saken ganska uppenbar, i ett orättfördigt system där individen inte respekteras och kränks på olika vis, så blir det en social fjäder i hatten om man lyckas lura systemet på olika vis, inte en skam. Olika exempel från olika tider kan vi nog alla komma på, inom allt från rövarhistorier om hembränning till hur annars hederligt folk lurat tullen.

Man skapar helt enkelt ärliga medborgare som tar ansvar genom att inte utgå från att alla är potentiellt kriminella samt att se till att lagarna är i samklang med medborgarnas rättsmedvetande. Jag har skrivit om det förut:

Det fanns en tid då lagen byggde landet. Det var en tid då Kungens makt utgick från Gud och som Guds ställföreträdare hade Kungen rätt. Folket hölls i schack mha religionen och nåde den som inte höll sig i ledet! När religionen börjar tappa mark vittrar även denna inställning till lagen sakta sönder och man börjar tala om folkets rättsmedvetande
[…]
Dvs lagen utgår inte längre från Gud med Kungen som föreställare utan ska i stället spegla vad folket anser vara rätt eller fel! Rättsmedvetande!

I ett rättvist samhälle där medborgarna har förtroende för rättsstaten hjälper medborgarna till. Det blir en hederssak att sköta sig (som tex den gamla generationens mantra ”Man ska göra rätt för sig!”), polisen blir en figur man möter med tillförsikt och vänlighet och om man får se några oegentligheter så rapporterar man givetvis detta omgående för allas bästa. Dvs medborgaren tar ansvar för sin situation och sin omgivning.

Det som händer just nu är att det stiftas allt fler lagar som gör stora delen av befolkningen till potentiellt kriminella. Se tex på fildelning där en stor del av befolkningen fildelar regelbundet trots att det är en rysk roulette där hela ens digitala historia kan beslagtas enbart pga misstanken om brott. Ett annat exempel är att det är kriminellt att ha vissa kemiska substanser i sin kropp, något som givetvis kan användas smått kreativt:

Den första polisen säger till mig att jag ofredat honom. Eftersom han tydligen inte snubblade över något smaskigt när han ”kollade upp” mig i telefon och jag visat giltigt färdbevis ändrar han nu riktning. ”Ser det inte ur som att du är lite hög”, säger han med tydlig ironi i rösten. Eftersom jag fortfarande inte vill radera bilderna från min mobil säger han att de nog är tvungna att gripa mig och föra mig till häktet för att drogtestas. Jag förklarar att jag suttit på kontoret hela dagen och inte haft tid för varken lagliga eller olagliga droger. Men polisen förklarar att jag är ”ovanligt lugn” vilket man tydligen inte skall vara när man träffar på svensk polis.

Det handlar mao inte om lila kuverts vara eller icke vara, det handlar om en allt vansinnigare spiral av övervaknings- och tvångslagar där Ask är synnerligen medskyldig. Den stora skillnaden i just det här fallet är att denna senaste storm med all önskvärd tydlighet visar på att Ask inte är kompetent nog för sitt jobb (något som iofs många redan misstänkte) och precis som att det är direkt farligt för omgivningen att en alkoholist eller gravt synskadad framför ett motorfordon på allmänna vägar så är Asks brist på juridisk kompetens en fara för samhällets rättssystem.

Men Ask är inte på något sätt ensam om att för närvarande vara en samhällsfara, över lag råder det just nu en atmosfär i riksdagen som skrämmer mig, det verkar som att det blivit en allt mer utbredd acceptans för lagar som kränker individens rättvisa och att alla samhällsproblem ska lösas med våld. Här tycker jag det är väl värt att citera Gösta Bohman:

Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk ideologi växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.

I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.

För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.

---

När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog – eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog – att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också – till skillnad från gamla tiders liberaler – att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.

Kloka ord som innehåller en vishet som jag idag, med några få individuella undantag, saknar i dagens riksdag (oavsett parti) och ett synsätt som definitivt helt saknas i dagens Moderaterna. Så det Piratpartiet försöker göra är förvisso inte heltäckande (vi skiter tex fullkomligt i att lägga oss i frågor som inte är relaterade till integritet, kultur, kunskap) men det Piratpartiet FÖRSÖKER förändra är markant viktigare!

Piratpartiets mål är att rädda grundläggande rättsprinciper och demokratiska värderingar, något som blir allt mer akut ju fler integritetskränkande och rättsvidriga lagar och förslag som dyker upp för i slutändan kommer det bli direkt destruktivt för hela samhället. Jag låter steelnecks kloka ord avsluta den här texten:

Jag hävdar att det var den paranoida brottsbekämpningen och misstänksamheten som gjorde att länderna bakom järnridån blev såpass på efterkälken, inte kommunismen i sig. Samma sak hade nog skett i ett helt annat auktoritärt system med samma paranoia. De hade alla grundläggande resurser, de hade kunnandet och teknologin. De kunde ha åkt till månen på 60-talet, sköt upp satelliter, de byggde kärnkraftverk, hade allsköns spetsteknoligi inom sjukvården och de producerade vapen av världsklass. Men allt detta kom uppifrån, i det lilla var de fullkomligt oförmögna eftersom allt vanligt folk gjorde vad de kunde för att inte sticka ut från mängden, inga innovationer eller utveckling där inte.

Pingat på Intressant.

Steelneck: Demokrati på reträtt

Igår skrev jag om att vår demokrati är på reträtt
och avslutade min text med:

Två frågor dyker omedelbart upp i mitt huvud:

• Hur blir man funtad som människa om man växer upp i en miljö som konstant behandlar unga som kriminella?
• När kommer den ständigt ökade paranojan bland våra folkvalda leda Sverige till en liknande situation?

På detta fick jag ganska snabbt två kommentarer, dels morr som ställde ytterligare en bra fråga:

• Vad för bild av polisen och rättsväsendet kommer dessa ungdomar att få efter att konstant behandlas som kriminella och utsättas för kränkande och förnedrande behandling varje gång de möter en polis?

och dels steelneck som skrev ett svar till våra frågor som är så jädra bra att det förtjänar att lyftas fram i stället för att hamna i skymundan i ett kommentarsfält. Jag lämnar härmed över till steelneck, mitt enda bidrag är lite redigering för att öka läsbarheten. Jag hoppas att steelneck förlåter denna klåfingrighet samt att jag återpublicerar kommentaren mer publikt.

Pingat på Intressant.

---

Jo, det tror jag att jag kan svara på, en sån där låång kommentar igen. Helt kortfattat kommer de att bli fuskare och myglare som i alla lägen försöker smita ifrån ansvar och samtidigt ständigt försöka upprätthålla en mycket grå fasad utåt för att inte sticka ut från mängden. Vi har sett det förut, bakom järnridån.

Fusk, en social fjäder i hatten

Det kan låta som en paradox, att inte sticka ut från mängden men samtidigt vara en fuskare och myglare. Men det är inte alls konstigt, snarare fullt mänskligt. När det gäller fuskandet så är saken ganska uppenbar, i ett orättfördigt system där individen inte respekteras och kränks på olika vis, så blir det en social fjäder i hatten om man lyckas lura systemet på olika vis, inte en skam. Olika exempel från olika tider kan vi nog alla komma på, inom allt från rövarhistorier om hembränning till hur annars hederligt folk lurat tullen.

System som inte upplevs rättfärdiga skapar också ytterst rättshaverister och dessa har alltid en potential att bli rejält farliga, ja hembryggd terrorism där haveristen ger sig på själva samhället med vad medel som står honom till buds, såvida kontrollapparaten inte är oerhört effektiv. Men i ett system som upplevs rättfärdigt så sker inte detta i någon nämnvärd omfattning, inte ens grova brottslingar som dömts kommer ut som terrorister, möjligen bara som återfallsförbrytare inom sitt gebit.

Erfarenheter och sociala uppfattningar

I detta kan vi nog också se en viss delförklaring av det som brukar komma från folk längt ut på högerflanken gällande invandrare. Många invandrare kommer från länder med fruktansvärda system, de är fostrade och uppväxta under de systemen och har en lite annan social uppfattning om att dra nytta av systemen. Men lyckligtvis är alla olika med sina egna personligheter, somliga anpassar sig fort och omfamnar våra normer och sätt att tänka. Men det är en stor mental omställning, från att se det som en fjäder i hatten att kunna klösa ur lite extra slantar ur samhällets ficka, till den svenska nästan skammen kring t ex. socialbidrag.

För många invandrare känns nog detta stycke mycket obekvämt, men jag har full förståelse och jag lastar dem inte. Lever man under ett orättfärdigt system, så har man inte samma förtroendefulla respekt för systemet och detta förändras inte så snabbt alla gånger. I synnerhet inte om vårt system också behandlar dem illa fast på andra sätt, som att t ex. få vänta i många år på besked om de får stanna eller inte. En psykisk misshandel av rätt grova mått. Nåja, sidospår. Att lura systemet är inte socialt fel under ett orättfärdigt system, det blir någonting hedervärt. Respekt är något ömsesidigt, något som måste förtjänas, och rädsla är defenitivt inte samma sak..

Den paranoida orättvisan

De styrande i en orättfärdig stat blir per automatik paranoida och agerar preventivt på sina egna farhågor, ofta retoriskt motiverat med samhällets bästa eller medborgarnas beskydd. Tyrannen brukar stiga upp ur demokratin just som en beskyddare. Här kommer övervakningen in, en orättfärdig övervakning som helt negligerar oskyldighetspresumtionen. Denna övervakning eroderar rättskänslan som leder till det tidigare sagda, en ond spiral.

Så till den grå biten, att försöka leva sitt liv under radarn. – I en alltför kontrollerad omgivning, tenderar folk att abdikera ansvar – Ansvar handlar inte om att vara lydig, att ta ansvar handlar om att agera efter eget huvud. I ett bra system känner man ett förtoende att kunna göra så. ”Men jag lydde ju bara order..” det är den klassiska ursäkten för att slippa ansvar. Men när man är övervakad och måste kunna svara för allt man gör, då gör man inte lika mycket. Det är rätt sällan som vi kan motivera precis allting vi gör, i synnerhet inte när vi agerar på känslor eller prövar våra vingar med något nytt. När man är övervakad slutar man att pröva sig fram, för som övervakad känner man inte förtroende, snarare en misstro. Det drabbar all utveckling i samhället, såvida ordern inte kommer uppifrån, då lyder man ju och behöver inte utmärka sig och behöva svara på frågor om ens motiv och agerande.

Paranoja orsak till järnridåns fall

Jag hävdar att det var den paranoida brottsbekämpningen och misstänksamheten som gjorde att länderna bakom järnridån blev såpass på efterkälken, inte kommunismen i sig. Samma sak hade nog skett i ett helt annat auktoritärt system med samma paranoia. De hade alla grundläggande resurser, de hade kunnandet och teknologin. De kunde ha åkt till månen på 60-talet, sköt upp satelliter, de byggde kärnkraftverk, hade allsköns spetsteknoligi inom sjukvården och de producerade vapen av världsklass. Men allt detta kom uppifrån, i det lilla var de fullkomligt oförmögna eftersom allt vanligt folk gjorde vad de kunde för att inte sticka ut från mängden, inga innovationer eller utveckling där inte. Men fuska och mygla? Ja så fort tillfälle gavs och de trodde sig komma undan med det, men ingen entreprenörsanda, utvecklande och öppen åsiktsbildning, ingenting. Bara grått och trist utåt sett.

Det är den utveckling vi redan slagit in på. Vi är redan på väg och ingen förändring är på väg på länge än. Vi accelerer allt mer på den inslagna vägen och medelsvensson befinner fortfarande i ett stadium av förnekelse och mental justifikation av systemet som i allt högre grad kränker honom. Det är också helt naturligt eftersom det krävs väldigt mycket innan folk erkänner för sig själva att de lever under ett system de inte tycker om. Vi kan alla se i vilken omfattning vanligt hederligt folk ursäktar övervakning och registrering av dem själva och olika sorters övergrepp som begås av auktoriteten mot andra.

Rationaliserande av övergrepp

Begår t ex. Poliser ett övergrepp, så är inte den naturliga reaktionen raseri mot polisen, istället försöker folk ursäkta dem och hitta på förklaringar för att om möjligt rättfärdiga det. Ju mer offentligt och fler som lysnar, desto starkare blir rättfärdigandet, men reaktionen kan vara rakt motsatt i det privata över köksbordet. Samma sak med olika repressiva lagförslag, det naturliga där vi befinner oss är inte att ta till gatorna, det måste gå betydligt längre för det, mycket längre. De allra flesta ursäktar politikerna – de är ju inte politiker utan anledning, de har säker rätt och de vill ju väl – Ja, religion är relaterat och står på samma grund av ”system justification”. Det här är djupt rotade mentala saker som har att göra med att vi är flockdjur. Det är därför det funkar att tala om syften i det stadie vi befinner oss, eventuella konsekvenser blockeras mentalt – det är ju inte det vi vill..

Ett lästips, den numer bortgångne bloggaren Mikael Wälivaaras Fabel om Herden och fårskocken.

Vi lever alla inom en låda av tankegods som kan kallas konsensusverklighet. Det är _inom_ denna låda vi kan vara oense, men så fort någon går utanför denna låda så betraktas personen som knäpp, galen, konspirationsteoretiker, inte vid sina sinnes fulla bruk osv.. Epiteten är närmast oändliga. – Vårt fina system kan inte vara dåligt, kan inte, La la la la.. – Detta oavsett om det personen säger är sant eller inte, så långt kan vi inte tänka utan att släppa kognitiven. Det är de gemensamma kognitiven in action. En gång i tiden sågs jorden som platt, men om den etablerade gycklaren motsade detta, så skrattade alla gott, medan den som sade samma sak och samtidigt kunde vara trovärdig som auktoritet lätt hamnade under dödshot. Platons grottliknelse i ett nötskal.

Demokrati på reträtt

Via SOSO får jag veta att det inte bara är London som sakta sjunker ner i havet, mänskliga rättigheter verkar definitivt ha svårt att hålla näsan ovanför vattenytan. Eller vad sägs om:

The major operation involved 200 officers as part of a Home Office project targeting 13 to 24-year-olds.

Officers and a specially-trained dog met young people coming off a number of bus routes.

Metal detectors were used in an effort to find concealed weapons while drug testing was also carried out.

A search centre was set up where a full body scanner checked suspects.

För att inte tala om:

Over 1,000 English cities and towns have a curfew for young people, giving police (and fake ”citizen cops”) the power to send kids home after dark for any reason, if, in their judgement, the kids are apt to be disturbing ”real” people. Many stores and restaurants have signs on the door that say ”no more than two kids at one time” (imagine if it said ”No more than two Jews” or ”No more than two blacks”). And there’s a kind of para-law called the Anti-Social Behaviour Order that gives courts the power to invent laws for people (mostly kids) who face complaints about their behaviour (the accused aren’t allowed to rebut the evidence against them).

(min fetstil i samtliga fall)

Vad är väl skövlade regnskogar mot skövlad demokrati?

Två frågor dyker omedelbart upp i mitt huvud:

• Hur blir man funtad som människa om man växer upp i en miljö som konstant behandlar unga som kriminella?
• När kommer den ständigt ökade paranojan bland våra folkvalda leda Sverige till en liknande situation?

Snart är det val. Rösta Pirat.

Jag höjer ribban!

Här kommer då mitt bidrag till Projekt 500 Bäckar Små. Jag höjer från 100:-/månaden till 1000:-/månaden.

Någon som synar? 😉

Peanut Gallery: Asks pudel

Så kom då den oundvikliga pudeln.

Jag anser inte att rättsväsendet ska skicka kuvert med särskilda färger till vare sig misstänkta eller dömda. Regeringen planerar inget sådant förslag.

En viktig utgångspunkt för ett rättssamhälle är att alla ska betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats. Den som dömts och avtjänat sitt straff ska vara fri.

Problemet är bara att det låter som en innantilläxa, hon har läst på och försöker låta som att det var några förflugna ord det handlar om. Om det bara vore så väl så skulle allt vara frid och fröjd nu, men för att citera Göran Widham på Sagor från livbåten:

Men när man sett videoklippen från seminariet, så känns det inte som att det handlar om några förflugna ord som därmed snabbt kan tas tillbaka. Beatrice Ask förde ett resonemang i torsdags på seminariet om prostitution. Ett resonemang som när man fick följa det sa saker om hur hon resonerar kring frågor som brott och straff, sexualbrott, oskuldspresumtion, värdet av skam i det juridiska systemet.

Rick Falkvinge ger också en bedömning som jag håller med till fullo:

Det vi såg förra torsdagen var något annat. Det var äkta. Beatrice Ask stod själv och menade att misstänkta ska skämmas på torget. Det är bara att titta på videon: det är riktigt, genuint och äkta. Hon menade varenda ord. Som Livbåten säger; vi fick en insikt i hur hon faktiskt resonerar bakom fasaderna.

Hon kan försöka pudla så mycket hon vill, faktum kvarstår att pudeln är inte värd ett skit. Vi har en justitieminster som levererar grodor på löpande band och inte ens har koll på själva essensen i vårat rättssystem. Vore det någon annan person som gjorde uttalandet hade det bara varit klantigt men när justitieminstern gör det är det helt enkelt oförlåtligt! Beatrice Ask måste ta mig fan avgå, jag ser ingen annan möjlig lösning.

Johan Pehrson försöker också släta över med:

Beatrice är en klok person och när det fanns en tvekan om vad hon tyckte så är det bra hon nu är tydlig. När jag först hörde om det trodde jag att hon skämtade och att uttalandet hade ryckts ur sitt sammanhang.

”Klok person”? ”Fanns en tvekan”? Nej Johan, det fanns ingen som helst tvekan om vad Betrice menade! Det var ett ultrageneraliserande utspel i samma anda som det numera klassiska ”Män är djur!” utan minsta lilla nyans eller prutmån. Och Reinfeldt? Ja, han verkar bara vara tuff i slutna rum när han kan låta partipiskan vina. När det kommer till öppen kritik mot regeringens beslut är han knappast den ståtlige kaptenen på de stormande haven. Helst vill han nog bara vara någon annanstans medans debatten lägger sig.

Och sen har vi det där med drogtester av mindreåriga som fortfarande bubblar och pyr. Det är knappast förvånande att det råder ett sådant utbrett politikerförakt när det är uppenbart att politikerna lider av ett minst lika utbrett folkförakt.

Pingat på Intressant.

PS. Det här var för övrigt mitt 100:e inlägg. Hurra, eller nåt.

Peanut Gallery: Polisstat

Om justitieministern gjorde sitt jobb i stället för att kläcka verbala grodor så kanske polisen å sin sida hade fått bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Till och med hon borde inse att polisen har lite svårt att klara av sin uppgift i dagsläget.

Unken moral…?

I dagens SvD finns det en artikeln med rubriken Kritik mot sexistisk studentfest och innehållet:

På de manliga handelsstudenternas fest i Umeå poserade unga tjejer i underkläder och deltagarna fick slicka chokladsås från deras kroppar.

Nu haglar kritiken från både studentkåren och universitetsledningen, rapporterar TV 4 Nyheterna Umeå.

– Det här vittnar om en unken kvinnosyn, säger universitetsdirektör Lars Lustig.

Nils Larsson, Umeå studentkårs ordförande, beskriver tillställningen som ”starkt sexistisk”. Kåren har inlett en utredning där rutinerna för studentfester ska ses över.

Mmm. Det låter onekligen som om det förekom en viss mängd sexuella anspelningar vid tillställningen, men det var inte det jag reagerade på. Studenter är emellanåt rätt vilda av sig utan att det på något sätt nödvändigtvis behöver betyda vare sig kvinnoförtryck eller förnedring så det här kan helt enkelt bara vara studentikost som det brukar heta. Det jag verkligen reagerade på var däremot artikelns avslutning:

Under hösten arrangerade studentföreningen vid Handelshögskolan en liknande fest för kvinnliga studenter där män poserade halvnakna.

Punkt. Inte ett enda ord till. Ingen kommentar i stil med ”Det här vittnar om en unken manssyn” eller andra ramaskri, bara ett konstaterande utan kommentar. Vi får inte ens veta om såsslickeri förekom eller vilken smak en eventuell sås i sådana fall hade.

Det är förstås väldigt svårt, om inte till och med omöjligt, att uttala sig om hur sexistisk någon av festerna egentligen var utifrån artikelns knapphändiga information, men det man kan säga är att i artikeln generaliserar man i alla fall glatt utifrån gamla könsmönster. Kvinnor utmålas som svaga och förnedrade med en underton av manligt förtryck utan att det framläggs några som helst noteringar på vilket sätt det i sådana fall skulle vara fallet, medans den omvända situationen noteras mer neutralt vilket mer eller mindre insinuerar…

Ja, vadå? Män kan inte vara offer? Män får skylla sig själva? Kvinnor kan inte vara sexistiska? Tyder inte det, om något, på en unken kvinno- och manssyn när man omedelbart utgår från att chokladsåsslickeri automatiskt innebär en förnedring ifall det är på kvinnan sagda sås spritsats?

Nu KAN det förstås vara så att tillställningen urartade och i sådana fall är förstås kritiken befogad, men jag anser ändå att artikeln är undermålig. Den andas en stark känsla av gammal kristen moralism och unkna värderingar som knappast hör hemma i ett samhälle som påstår sig eftersträva jämlikhet, en strävan som förstås kan ifrågasättas när vår kära Judge Ask målar upp en bild av män som djur (trademark Ireen von Wachenfeldt) och försöker driva igenom undantag för ”oskyldig tills motsatsen bevisats”, i alla fall när det gäller män.

Den rådande synen både på sexköp och chokladsås andas nästan en Viktoriansk prydhet där kvinnor frammålas som oförmögna att kunna njuta av svettig och närgången kroppskontakt, vilket, om något, nog får anses vara en väldigt unken kvinnosyn. Jag får nästan känslan av att man tror att kvinnor är så svaga och sköra att det vore oansvarigt att framkalla orgasm i de små liven eftersom de då kanske till och med går sönder!

Jag har lärt känna flera personer (både killar och tjejer) som skulle fått en kick av att ställa upp på chokladslickeri och annat omoraliskt och tycker därmed direkt illa om att det viftas med massa moralistiska pekpinnar för att förbjuda dem från att roa sig själva och sin omgivning. Själv är jag ganska skeptisk till att både sprida chokladsås på mig själv och låta andra slicka bort det såväl som att slicka bort chokladsås på andra (trots att jag är man) och om jag nu ens skulle ge mig på det så skulle jag föredra att prova sådana kulinariska övningar i hemmets lugna vrå, helst med en skål vaniljglass och ett litet glas vällagrat portvin.

När vi ändå är igång så tar jag nog hellre både glass och chokladsås i en skål i stället, gärna med sked för att göra det lite enklare att äta, men detta hindrar inte på något sätt det faktum att jag anser att vuxna personer, både män, kvinnor samt övriga, som frivilligt sprider och slickar diverse maträtter på sig själva och andra bör få göra det i fred från moraltanter och medial granskning oavsett vilka kulinariska katastrofer detta kan ge upphov till. Vuxna människor bör helt enkelt antas vara kapabla att ta konsekvenserna av sitt eget handlande utan att samhället ska behöva skydda dem från sig själva.

Pingat på Intressant.

Peanut Gallery: Mask i äpplet

Nej, det finns inget som helst politiskt budskap, jag hade bara lust att rita ett par fåglar…

Judge Ask

Stackars Beatrice, det enda hon vill är att hålla moralens fana högt genom att stoppa illegala droger och prostitution. Det enda hon vill är att ha tillbaka ett samhälle där lag råder och där kriminella och moraliskt förfallna får de straff de förtjänar om det så ska krävas plastmuggar och gredelina kuvert för att få jobbet gjort!

Trots att hon menar väl så rasar opinionen emot henne! Ingen förstår hennes goda föresatser, i stället får hon bara kritik till och med från de egna leden och kallas vansinnig, knäpp och till och med skogsgalen. Vissa påstår till och med öppet att hon är en samhällsfara skulle varit påverkad av droger och förtvivlat muttrar hon för sig själv ”Jag är ju emot droger!”, men det hjälper inte. Kritiken bara fortsätter flöda in med oförminskad styrka.

Inte ens när hon tackas för sitt utspel blir det rätt, men de flesta tackar henne inte utan går till och med så långt att de påstår att hon klappat ihop och att hon skulle vara naiv! Hon? Som tagit på sig den svåra uppgiften att försvara de svaga och skydda samhället från omoraliskt leverne!

Hon försöker till och med förklara sig i en intervju att breven inte alls behöver vara gredelina! Tvärt om, de kan vara vilken färg som helst, bara rättvisa skipas! I slutet av intervjun är Beatrice så nedslagen att hon nästan lite skamset säger om kollegorna på jobbet att ”De tycker att jag är lite vild ibland” men framför sovrumsspegeln, när gardinen är neddragen, blir hon Judge Ask och då skäms hon inte! Då sträcker hon på ryggen och ryter:

I am the law! Put down your weapons and prepare to be judged.

Pingat på Intressant.