Piratpartiet: Populism eller ideologi?

Jag har valt att inte skriva så mycket om de ideologiska frontalkrockar som partiet drabbas av, men nån måtta får det allt vara på dumheterna. Igår skrev Hax en lysande bloggning som han döpte till Mördarna i riksdagen där han konstaterar att den nuvarande drogpolitiken är ett misslyckande.

De som varit inne i missbrukssvängen och de som studerat drogmissbruk på nära håll är som regel överens om att det inte är drogerna som dödar, utan snarare den livsstil som den repressiva drogpolitiken tvingar missbrukarna till. En livsstil som våra politiker alltså tvingat fram, med sin politik.

Den repressiva narkotikapolitiken är misslyckad på så gott som alla vis. Sverige har snarare fler än färre drogrelaterade dödsfall per år än de länder som har en mjukare drogpolitik. Inte heller nyrekryteringen av ”narkomaner” tycks bromsas av våra Gestapo-fasoner. (Istället blir det mer lönsamt för de kriminella nätverk som hanterar drogerna att snärja fler människor in i missbruk.)

Klockrent. Svensk drogpolitik drabbar helt enkelt de som redan är offer och gör dem till ännu större offer vilket förstås gör det ännu svårare att ta sig ur träsket, men trots att han förklarar problematiken med all önskvärd tydlighet får han ändå en kommentar som lyder:

Som PP-sympatisör vill jag, av rent realpolitiska skäl, helst inte se drogliberalism på partiprogrammet om det nu är planen. Redan misstanken om att PP ville legalisera barnporr kostade ju en del röster, trots att partiets verkliga argument i frågan egentligen var vettiga. Den svenska väljarkåren är ängsligt konservativ snarare än frihelig, och då tror jag ni gör mer nytta genom att fokusera på mer lättsmälta kärnfrågor, som att bevara respekten för konstitutionssäkrade mänskliga rättigheter även på Internet.

Nån gång måste nog Piratpartiet faktiskt välja. Är man ett parti med en ideologi som är väl rotad i våra tre huvudfrågor Integritet – Kultur – Kunskap eller är vi ett populistiskt parti som undviker alla farliga frågor och bara tar strid för de där vi redan har opinionen med oss (tex fildelning och den eskalerande övervakningen)? Vill vi agera och leda kampen eller ska vi bara svansa efter och reagera antingen genom att protestera eller hålla med i enskilda sakfrågor?

Ett ypperligt exempel på när partiet (eller i alla fall delar av partiet) faktiskt agerade i stället för reagerade var när Rick uttalade sig om lagen mot barnporr. Jag hörde det live på radion och min första reaktion var inte ”Vafan? Vill han skydda pedofilerna?” utan ”Vafan? Varför drar han upp det här nu!?”. Det var på tok för sent för att kunna hjälpa Piratpartiet in i riksdagen eftersom det ofelbart skulle leda till ett långt och moraliserande motstånd med många scoop och skandaler.

Det här är frågor som man börjar driva EFTER ett val, inte i slutspurten av det, så jag ansåg då och jag anser fortfarande att Rick hade rätt i sakfrågan, men bristen på förankring inom partiet och den uselt valda tidpunkten gjorde att vi botchade hela frågan och fan vet hur det ska vara möjligt att ta upp den igen nu i efterhand. Att Rick hade rätt anser jag dock, som sagt, är höljt utom allt tvivel och det faktum att Journalistförbundet stack ut hakan för att försvara Rick säger lite om hur viktig frågan är.

Samma sak gäller frågan om narkotikalagstiftningen. Hax har jävligt rätt i när han hävdar att narkotikalagstiftningen som den ser ut idag är ett problem, den är både ett integritets- och ett socialt problem och bidrar till marschen mot bodströmssamhället eftersom den ger polisen ytterligare ett repressivt verktyg som de kan missbruka, men inte bara den och narkotikalagstiftningen är ett problem utan även sexköpslagen är en lag som förvärrar problemen i stället för att bidra med en lösning:

Det finns ingen officiell utvärdering som visat positiva effekter av sexköpslagen för dem den påstod sig hjälpa. Ingen svensk officiell utvärdering över huvud taget. Alla sådana initiativ blockerades så länge socialdemokraterna satt vid makten.

Det finns däremot en norsk utredning. Den leddes av professor Ulf Stridbeck och dess slutsatser ledde till att den norska regeringen i december 2004 valde att inte följa det svenska exemplet med ensidig kriminalisering. Rapporten, ”Sexkjøp i Sverige og Nederland”, JD Rapport 2004 – http://www.jd.dep.no, refererades av ordföranden Ulf Stridbeck på SvD Brännpunkt den 14 februari 2005.

Att driva sexhandeln under jorden gjorde de prostituerade mer utsatta och det blev svårare att komma åt verkliga problem som trafficking och utnyttjande av underåriga.

Tidigare kunde kunderna rapportera till polisen om de sett något som tydde på tvång och utnyttjande. Nu hotas sådana vittnen istället av fängelse (Rikskriminalpolisen 2004).

Notera speciellt sista meningen. Låt mig skriva om den ett par gånger för att verkligen visa på vidden av problemet:

Tidigare kunde pundarna rapportera till polisen om de sett något som tydde på tvång och utnyttjande. Nu hotas sådana vittnen istället av fängelse.

Tidigare kunde pedofilerna rapportera till polisen om de sett något som tydde på tvång och utnyttjande. Nu hotas sådana vittnen istället av fängelse.

Problemet sopas helt enkelt under mattan!

För att gå tillbaka till kommentaren på Hax blog:

Redan misstanken om att PP ville legalisera barnporr kostade ju en del röster, trots att partiets verkliga argument i frågan egentligen var vettiga.

Precis, vi förlorade röster på en vettig fråga på grund av att timingen var katastrofal och det inte fanns chans att sakta bearbeta frågan på ett lugnt och sansat sätt. Men nu är valet över och det är dags för PP att driva sina frågor i stället för att försöka röstmaximera, det är nu vi måste höras för att arbeta in namnet och idealen så att alla vet om var vi står år 2014. Det är inte nu vi ska stirra oss blinda på röstsiffror och valprognoser, dit är det fortfarande tre år kvar, utan nu måste vi skapa den grund vi ska stå på 2014 när krutröken återigen lägger sig över svensk politik och detaljerna försvinner i slagord, vallöften och fula retoriska påhopp.

Det är nu vi visar om vi verkligen har en ideologi bakom våra frågor eller om hela partiet bara är en ballong full med populistisk hetluft. Ska vi fortsätta att bara spela med säkra kort och köra vidare med frihetsfrågor som hela tiden fokuserar på Internet och fildelning (dvs där folk och andra partier hela tiden vet var vi finns) eller ska vi ta hela steget mot att verkligen bli ett liberalt (alltså i betydelsen frihetligt, inte högerorienterat) parti och våga ta även alla dessa heta potatisar, även om det gör folk upprörda? Fildelningsfrågan var precis lika kontroversiell 2006, ändå så hade Piratpartiet ryggrad att ta den frågan och vinna den! Var är den ryggraden nu?

De som öppet går ut och säger att vi inte kan ge oss på sexköps- eller barnpornografilagen vill jag påstå går emot våran egen ideologi:

Piratpartiet verkar för att alla ska kunna känna sig trygga i samhället. Vi anser att ett fritt internet utan övervakning, och en fungerande rättsstat, är förutsättningar för detta. Vi tror att om staten bemöter sina medborgare med respekt så kommer medborgarna att respektera staten – förtroende måste vara ömsesidigt.

Här finns helt enkelt inte utrymme för att välja och vraka, antingen menar vi allvar och driver integritetsaspekten över hela linjen och alla, även torskar och pedofiler, ska behandlas med respekt, förtroende och likhet inför lagen. Om inte Piratpartiet klarar det så blir vi bara ytterligare ett populistiskt parti med ett partiprogram fyllt av ihåliga ord! I såna fall har Piratpartiet förlorat sitt existensberättigande som Partiet (med stort P) som driver den lilla människans rätt till sitt liv.

Nu finns det säkert en och annan som sitter och funderar på varför jag inte hänger på den senaste trenden och går med i Liberaldemokraterna, men jag tror ärligt talat inte på det partiet så länge som Bard lirar enmansshow. Dessutom vete fan om jag känner mig välkommen:

Vi är inte ett dugg intresserade av några piratpartister i Liberati.
Bara så att du vet.

Fortsätt du i Piratpartiet i stället.

Cheerio
Alexander/väldigt trött på rättshaverister

Säga vad man vill om Bards mailväxling med MiNi, men det är ju bra att han ställer skåpet en gång för alla så man vet var det står. Ett liberalt parti med entrévakt precis som på ett flådigt danshak? Nä, jag tror jag stannar inom PP, vad jag kan se så är PP det mest liberala partiet som för tillfället finns i Svensk politik även om det givetvis finns utrymme för förbättringar.

Pingat på Intressant.

26 Responses to Piratpartiet: Populism eller ideologi?

  1. Morgan says:

    +1.

    Mer är egentligen inte nödvändigt att skriva. Medhåll från första till sista stavelsen. Nu måste vi ta tag i de här principiellt viktiga frågorna. Och fegar vi ur, så är partiets död redan skriven.

  2. Det där var tammefan mycket finare än nåt jag läste medan jag konfirmerades.

  3. Laszlo Donat says:

    Jag håller med dig till 100 %!

  4. Sgt. Stinger says:

    Som morgan säger, man behöver inte säga mer än just +1.
    Hoppas andra i partiet håller med oss.

  5. Pingback: Twitted by Jerlerup

  6. Jerlerup says:

    Bara en liten rättelse om Bard. Detta har Bard själv skrivit som kommentar till brevväxlingen med MINI:

    ej vänner!
    Det vore bra om vi fick stopp på skitsnacket och höll oss till fakta:

    1. Alexander Bard är pragmatisk liberal (socialliberal) och inte ultraliberal. Jag är varken rädd för staten eller skatter och jag är inte randian (även om det finns liberaldemokrater som är det). Liberaldemokraterna är ett frihetligt pragmatiskt liberalt parti med ett socialliberalt hjärta.

    2. Liberati BILDADES för att samla folkpartister och andra allianspolitiker i kampen för den personliga integriteten på internet och MOT FRA!!! Liberati har alltså stått på samma sida som Piratpartiet i dessa frågor hela tiden men jobbat för dem inifrån Alliansen. Att jag och halva Liberati lämnar Alliansen och är med och startar Liberaldemokraterna med ett gäng liberala piratister är för att Sverige behöver ett nytt komplett liberalt ideologiskt parti i ett läge där Alliansen blivit fyra moralkonservativa partier, rasister har tagit sig in i Sveriges riksdag, och Piratpartiet har gjort ett pissval p g a ständiga interna trätor som gör att partiet inte lyckas svara samlat på en enda fråga förutom fildelningsfrågan och den personliga integriteten.
    3. Jag är personligen för en nyanserad debatt om upphovsrätten (den måste absolut reformeras för internetsamhället, fildelning utan vinstsyfte ska absolut inte vara kriminellt och det ska inte cannabisrökning vara heller) och jobbar själv med Spotify för att ge folk ett lagligt alternativ som de uppfattar som trevligare att utnyttja än (idag illegal) fildelning. Liberaldemokraterna som parti har dock accepterat att ta över hela Piratartiets agenda på detta område och det är jag helt bekväm med. Det är piratister som skriver de delar av Liberaldemokraternas partiprogram som utgör partiets hjärtfrågor och dubbelt medlemskap PP och L är högst oproblematiskt och t o m välkommet.

    Dessutom tycker jag att det är djupt beklagligt att vissa piratister älskar att recycla citat från en upphettad privat diskussion mellan två parter som om texten vore allmängiltiga offentligt avsedda citat. Den sortens spridande och sktisnackande säger dock mer om de aktuella personernas brist på etik och anständighet än vad det säger om mig eller Liberaldemokraterna. Den sortens respektlöshet mot andra kommer L inte att acceptera. Vi kör rent spel, annars vinner man aldrig någon långsiktig trovärdighet.

    Cheerio
    Alexander Bard

    Se även den intressanta diskussionen här: http://ruhovi.wordpress.com/2010/10/07/om-liberaldemokratiska-partiet/

    MVH

    /Torbjörn, fd Piratpartist

  7. Om du menar att drog- och sexliberalism följer av piratpartiets ideologi, så är det kanske så att problemet är att vi är oense om ideologin snarare än att vissa av oss är vekryggade hycklare?

    Tänk tanken iallafall. Jag är för min egen del av ideologiska skäl helt emot att göra sex- och drogliberalism till PP-frågor, (även om jag tycker att det är bra om de frågorna kan genomlysas ordentligt i en öppen debatt – det tabu som vilar på dessa frågor är kontraproduktivt, men det är ett sidospår här).

    Jag menar att vi bör hålla oss till informations- och kunskapsfrågor. Därför ser jag att vi behöver formulera en informationspolitisk ideologi som matchar det, snarare än att bredda oss till att täcka, tja, typ samma frågor som LibDem då. Jag tycker faktiskt att vi har plats i partiet även för folk som vill låta droger och sexköp vara förbjudet.

    Men, det avgörandet måste förstås ske i öppen debatt med medlemmarna. Vifta inte bort saken som populism bara, det är lågt.

    • qeruiem says:

      Populism må kanske vara ett elakt ord, men en ofullständig, haltande ideologi är det allt.

      Som jag ser det så är den nuvarande sexköps-, narkotika- och barnpornografilagstiftningen lika haltande som upphovsrättslagen är eftersom det skapar offer snarare än skyddar dem. Exempel:

      Upphovsrätten skapar brottslingar (i form av illegala fildelare) men det skyddar egentligen inget offer. Vi vet, med i princip total säkerhet idag, att artisterna som grupp vinner på fildelningen och att det som saknas egentligen är smarta sätt för mikrobetalningar som inte filtreras genom girika skivbolag. Att kriminalisera alla som fildelar upphovsrättsskyddat material är mao kontraproduktivt och gynnar bara särintressen.

      Sexköpslagen vet vi också idag är tandlös. Det har i stället resulterat i värre situation för många prostituerade eftersom det tex är väldigt svårt för sexköparna att rapportera saker som händer och lagstiftningen har öppnat för kriminella aktörer att gå in och ”ta hand om” marknaden. De som skulle skyddas, de prostituerade, vill inte ha lagen och därmed är den mer skadlig än nyttig. Därav att Norge inte infört det.

      Narkotikalagstiftningen har Hax tagit, så det behöver jag inte upprepa.

      Barnpornografilagstiftningen används som hävstång för censur och har också den oroväckande egenheten att den har potentialen att kriminalisera i princip varenda käft eftersom den klart definierar barn som ”under 18” men totalt missar att definiera vad som är ok respektive icke ok vilket öppnar för moralistiska tolkningar där många kommer drabbas för, återigen, brott utan något egentligt offer.

      Att kalla det här för ”drog- och sexliberalism” är att missa hela poängen och jag är övertygad om att genom att inte börja bearbeta de här frågorna så blir Piratpartiet marginaliserade. Informations- och kunskapsfrågor i all ära, men våra (potentiella) väljare lever i verkligheten. Verkligheten sträcker sig över Internet, fysiska världen, våra egna tankar och, tja, jag ser inte längre någon speciellt tydlig gräns. Att abstrahera vår politik till en begränsad arena när väljarna inte gör det kommer helt enkelt gå åt helvete.

      I såna fall spår jag att vi kommer se en ökande ström Piratpartister som knackar på hos Liberaldemokraterna.

      • Jag tycker det är utmärkt att de pirater som inte kan köpa ett parti som fokusera på informations- och kunskapsfrågorna går till LibDem, eftersom jag tycker att PP *ska* fokusera på de frågorna. Det som du ser som ett hot ser jag som helt naturligt, lika naturligt som att de som inte tycker att informations- och kunskapsfrågorna är lika viktiga som att stoppa privatiseringarna eller ta bort LAS bör söka sig till andra partier.

        Mitt motstånd mot upphovsrätten bygger på en ideologi som säger mig att det är fel att försöka begränsa informationsflöden som de flesta upplever som oproblematiska. De likheter som du beskriver mellan upphovsrätten, barnporren, sexköp och droger är för mig ytliga.

        Annars får man väl ta in säg vapenlagarna i detta – de skapar en illegal vapenmarknad med starka kriminella nätverk. Eller hälerilagarna, eller alkoholtillståndslagarna, eller som sagt barnporrlagarna (varför ska det vara förbjudet att sprida öht i så fall?) osv.

        Jag tycker att liknelserna missar målet, eftersom min åsikt inte bygger på den aspekten, utan på en ideologi som handlar om information och kunskap, där sexköp och droger helt enkelt inte har någon plats. Alla tycker inte som jag, men frågan är vilken ideologi som ska bli/är partiets?

        • qeruiem says:

          ”Annars får man väl ta in säg vapenlagarna i detta – de skapar en illegal vapenmarknad med starka kriminella nätverk. Eller hälerilagarna, eller alkoholtillståndslagarna….”

          Här finns, för mig, en väldigt stor skillnad. Det här är lagar som, om de togs bort, skulle skapa offer. Iofs kan man diskutera hur vapenlagarna ska vara utformade, men ATT de behövs vill jag påstå är ett faktum. Alltså har de en helt annan legitimitet än tex sexköpslagarna eftersom de senare snarare förvärrar än förbättrar situationen.

          Men ok då, då är frågan öppen hur man ska tolka partiets program, men ska man tolka det som du förespråkar tappar PP plötsligt väldigt mycket av sin frihetsgloria i mina ögon och den hos många önskade breddningen av politiken blir väldigt svår att genomföra.

          • Ja, vi riskerar att tappa en del som ser ett behov av ett bredare liberalt program. Och omvänt, vi behåller dem som inte vill se ett sådant program. Sen är det ett informerat val baserat på det. Ingen har väl sagt att politik ska vara lätt? 😛

            • Opolitiskt korrekt says:

              Själv är jag piratpartist, och jag skulle hellre se att partiet utarbetades till att bli ett verkligt ”pirat”parti, ett parti som faktiskt kan ta i internet och integritetsfrågorna på ett långsiktigt sätt, men OCKSÅ verkar liberalt och har en klart uttalad ställning till var partiet står i frågor som gemene man har. Visst man kanske förlorar några från höger och vänster, men om man då kan få in att politik består av mer än bara två block och att det finns alternativ än att halta fram och tillbaka på samma sätt som inte fungerat tidigare.

              Rent ideologiskt verkar det smart att kunna säga ”vi har våra kärnfrågor och tar inte ställning till övriga frågor som inte berör dem”, men det folk hör är ”vi har skygglappar för allt som inte rör internet och fildelning”.

              Antingen visar man på hur frågorna berör våra kärnfrågor, och tar ställning utifrån detta eller så väljer man – höger, vänster eller liberalt (för auktoritärt passa knappast PP).

              Om man inte gör det, så renodlar man bara PP till att bli ett få-frågeparti, precis som alla belackare beskyllde oss att vara.

            • pwq says:

              Helt klart att PP inte kan klara sig som ett populistiskt parti. Som jag ser det är PPs biljett principfasthet för det skapar respekt för piratpartiets egen integritet. Det är bara de som respekterar piratpartiet som kan tänka sig att rösta på det. De som vill rösta på något politiskt korrekt känner sig säkert inte hemma i PP heller, det finns många mer attraktiva partier i så fall. Även om sexköpslagen faller i gränslandet för PPs ideologi (kan ses som en rättighetsfråga) så tror jag att väldigt få PP-väljare gillar den, om inte annat för att metoden att kriminalisera hälften av en gemensam handling är så fullständigt principlös. Drogpolitiken är däremot inte principiellt uppenbart ofrisk utan kollisioner mellan principer, det enda uppenbara är bara att resultaten är dåliga.

        • Jörgen L says:

          +1 på MiNi.

          Den viktiga aspekten är informationsfrihet i meningen att kunna uttrycka åsikter och skaffa sig information om verkligheten, att kommunicera med sina medmänniskor, helt enkelt att kunna ha möjlighet att vara en informerad samhällsmedborgare och att ge var och en som vill det sin egen tvållåda att stå på, att kunna använda tillgänglig kunskap för att förbättra livet.

          Det är såna aspekter på fritt informationsutbyte jag vill fokusera på och vill diskutera med väljarna. Det är en diskussion som är ganska lätt att göra begriplig. Att dra den till att gälla ytterlighetsståndpunkter som att det även ska gälla barnporr är bara kontraproduktivt.

      • Stefan says:

        Kanske en dum fråga, men vad är det med L’s politik som inte tilltalar dig?

        • qeruiem says:

          Tja, jag har alltid sett PP som ett liberalt (as in frihet, inte höger) parti där primärt fokus visserligen legat på IT-frågor, men där man ändå haft någon slags individuellt fokus. Utifrån det perspektivet har jag, ärligt talat, inte riktigt begripit varför folk valt att hoppa av under buller och bång utan att det funnits, som jag ser det, vettiga alternativ.

          När sen Liberaldemokraterna ganska snabbt drog till sig en handfull tydliga PP-profiler såg jag det som mycket märkligt att de lämnade ett frihetligt parti som faktiskt börjat få lite styrfart, om än fortfarande med vissa interna problem, och i stället hellre satsade sina kort på en organisation som är fullständigt oprövad och förmodligen kommer få liknande problem och interna konflikter som PP haft (det är inte smärtfritt att starta ett parti, MP hade tex sina små irrfärder och komplikationer även de).

          Men när nu MiNis lilla mini-poll på Twitter resulterade i flera starkt negativa svar som tex ”L har det så Njet.” (Vilket för mig är ett fullständigt obegripligt som jag ser det, PP kan alltså inte driva samma frågor som L?) så ser jag plötsligt en väldigt stor bakomliggande orsak till de konflikter PP dragits med under ganska lång tid, partiet består uppenbarligen av personer från (minst) två falanger som har väldigt olika världssyn och därmed helt olika bakomliggande skäl till varför man står bakom PP:s principfrågor.

          Sett utifrån det perspektivet så förstår jag plötsligt mycket bättre varför tex CJR nu har dubbla medlemsskap. Jag är inte själv beredd att ta samma steg i dagsläget, men den självklarhet med vilken jag stolt deklarerade att jag kommer rösta på PP även i valet 2014 har fått sig en törn och beroende på vilken väg PP tar i denna ideologiska vägkorsning kombinerat med hur L utvecklas som parti så ser jag plötsligt två möjliga val när det är dags nästa gång.

          I PP:s valmanifest står det uttryckligen tex att ”Rättsstaten ska värnas och stärkas” men om man i handling bara är beredd att ställa sig bakom det i ”rätt” frågor tappar partiet mycket av sin legitimitet i mina ögon. Det håller inte heller att påstå att PP drar skiljelinjen mellan IT-frågor och övriga frågor eftersom PP tex med eftertryck protesterade mot de gredelina kuverten, en fråga som definitivt inte har ett skit med IT att göra. Alltså återstår bara ett godtyckligt moraliserande över vilka frågor som är ”rätt” eller ”fel” och jag vidhåller att PP i såna fall bara är ett populistiskt parti.

          I det läget blir det givetvis väldigt intressant att se hur L utvecklas. De frågor man idag listar i sitt principprogram är lovande och, misstänker jag, kommer vara väldigt frestande för många pirater ifall PP misslyckas med att bredda sin politik utifrån sina tre grundfrågor, något som många aktiva medlemmar redan efterfrågar. Det som möjligen kan bli ett problem för L när det gäller att locka just pirater är väl upphovsrätts- och patentfrågorna. Jag anser att det är två väldigt viktiga frågor och det vore djupt tragiskt om de faller bort från Svensk politik pga att PP inte lyckas förnya och utveckla sin politik till dess fulla potentiella bredd.

          Samtidigt är jag övertygad om att PP överskattar de frågornas betydelse för gemene man. För att de potentiella väljarna ska kunna associera sig med tex nyttan av en förändrad upphovsrätt behövs helt enkelt ett annat svar än ”Öh, fildelning!”, men det svaret finns inte idag just för den saknade politiska bredden och det är förmodligen delvis en förklaring till det usla resultatet i valet. Vi är rätt bra på att säga ”Adapt or die” åt tex skivindustrin, kanske är det dags att vi säger det åt oss själva med.

  8. Det var rent sabotage av Rick mot Piratpartiet. Jag varnade dessutom Piratpartiet för Rick långt innan valets slutspurt via Aktiv Demokrati. http://aktivdemokrati.wordpress.com/2010/05/12/piratpartiet-i-raket-mot-rymden/

    Mitt tips:Gör inte som i Jas-projektet! Störta inte ett plan till! Byt pilot snabbt som fanken! 4 månader innan valet hade varit ok men nu är också en bra tidpunkt! Ta bort allt med medial pedofilstämpel så kanske det kan bli något!

    Och behöver jag säga det igen? Ett smalt parti måste valsamverka! Och man måste välja talespersoner med omsorg.

    • qeruiem says:

      Trams. Dessutom har du missförstått mitt resonemang på en fundamental nivå. Jag säger ju att Rick hade rätt snarare än att han saboterade, däremot lämnar hans valtaktiska omdöme lite att önska.

  9. Pingback: Jag är inte intresserad av integritet « Stenskott

  10. Jörgen L says:

    Det är möjligt att det finns en del ultraliberaler i PP och kanske är det så att de genom bloggar mm.,syns mera än andra.

    Dock tror jag vi är väldigt många som skulle vända partiet ryggen om det skulle definiera sig som ett ”liberalt” parti i meningen ”drogliberalt” eller ”sexliberalt”., och det skulle definitivt marginalisera partiet i väljarkåren.

    Det går liksom inte att hänvisa till piratpartiets ”ideologi”, någon sådan existerar inte i traditionell mening, vi är ett parti av individer som på många olika sätt kommit fram till ett antal sakfrågor vi är överens om, men vi är INTE överrens om några grundläggande principer bakom dessa åsikter i meningen att vi alla tex bygger på rättighetsetiska principer som till varje pris måste följas i varje situation.

    För egen del är jag främst intresserad av att försvara internet mot alla som gör sitt bästa för att förstöra det, eftersom internet är ett fantastiskt verktyg för samhällsomdaning och möjlighet till yttrandefrihet åt ALLA.

    Att äventyra kampen för det, för att ge folk rätt att lagra barnporr på sin dator eller att köpa sexuella tjänster är fullständigt befängt.

    Det handlar om att välja sina strider och ta de som är viktiga och där man kan nå framgång.

  11. Pingback: Ideal och konsekvenser // Skivad lime

  12. Pingback: Liberaldemokraterna, vad är det? « Sverige är inte världens navel!

  13. Pingback: Jag är inte intresserad av integritet – Simon Rosenqvist

  14. J says:

    Lite sent att kommentera nu kanske, men jag har själv uppmärksammat Bards otrevliga uttryckssätt och intolerans. Så länge som han (som det verkar) dominerar kommer jag inte ens fundera över ett engagemang i Liberaldemokraterna.

Lämna en kommentar