Så ska slipsen dras!
2013/05/24 2 kommentarer
Jonas Sjöstedt visar exemplariskt hur man retoriskt raserar SDs politiska fasad genom att tvinga Jimmie Åkesson att debattera en fråga som inte går att härleda till invandringsfrågan. Sen låter Jonas i praktiken Jimmie stå där och svamla och stamma i flera minuter och på så sätt gräva sin egen grop.
När det ser ut som att Jimmie återfått balansen precis på kanten av gropen så knuffar Jonas Jimmie ur balans igen med en kort replik och sen har Hr Åkesson inte en chans längre! Då klarar han inte av att reda upp argumenten och börjar mest låta som ett litet barn i trotsåldern: ”Jag röstar för det i alla fall!”
Otroligt elegant av Jonas Sjöstedt, hatten av.
Se och lär, allihopa. Det är så man sänker en Sverigedemokrat.
Uppdatering: Credit till Interasismen, det var via dem jag hittade klippet. Glömde länka…
Full Mental Straightjacket 
Pingback: Så ska slipsen dras! #2 | Full Mental Straightjacket
”Vi säger inte alltid vad vi menar och menar inte alltid det vi säger”…
Inte var det väl en så där alldeles glasklart naken avklädning av SD-kungen, likt HC Andersens saga berättar om, retoriskt etiskt betraktat V:s Sjöstedt visade oss ett prov på här.
Nog för att effekten av den motsägelse Sjöstedt pekade på och kallade hyckleri kan få berörda väljare bland de som inte har det så fett och inför valet 2014 sneglar åt SD-håll, att vända sig åt annat håll. Icke desto mindre var, som också Åkesson påpekade och försvarades sig med, Sjöstedts argumentation ett retoriskt ohederligt knep. Och effekten av ”ohederligheten” vs
”hycklerietdet” för väljarnas val kan omöjligt beräknas vare sig innan eller efter valet.
Sjöstedts handlande kan inte bedömas ändamålsenligt, vi får helt enkelt inget annat svar än det vi tror gynnar den sympati vi redan har och ofrånkomligen utgår ifrån början i värderandet av ”resultatet”. Så tillvida kan jag bara hoppas att Sjöstedt plockade några mandat från SD i kommande val med sin ohederliga poäng. Jag har inte så mycket till heders för vare sig SD eller Åkesson, nämligen. Det utesluter inte att vilka medel som helst kan legetimeras av målet i efterhand, men på förhand ska man banne mig akta sig för utillitarismen helgande av medlen, i synnerhet om man står i rikdagen och orerar. Ty någon väljare kan ju höra vad man sagt och hur hen tolkar det, vet f-n. Vi säger nämligen…”inte alltid vad vi menar eller menar det vi säger”.
Ifall sedan de eventuellt frånfallna SD-mandaten skulle tillfalla Sjöstedt och därmed V, uppstår en tankeställare som inte är alldeles oproblematisk, ja, inte för någon av de övriga sex partierna heller, när vi ska till att värdera partiernas eventuella framgång och SD eventuella frånfall.
Det är ju knappast vad som sägs i riksdagsföreställningarna, oavsett hur få eller många som med egna öron hör på, som bestämmer valutgången utan frmförallt skenenden i världen och det svenska samhället. Jag tillhör dem som dessutom huvudsakligen tillmäter den lagstiftande församlingen och dess regeringar en mycket liten styrande betydelse öht. Jag hoppas verkligen att jag har fel i denna meningsbedömning: SDs minskade uttryck som barometer för de svenska väljarnas åsikter kommer bara kunna uttryckas genom en ny form av allians mellan moderater och sossar som går ut på något som i avgörande grad inte skiljer sig från de stämningar som SD för närvarande representerar.
Bevare mig väl och måtte förnuftets list inte slå knut på sig själv.
i