95 teser – del 6: The Internet is enabling conversations among human beings that were simply not possible in the era of mass media.

Vi har alla sett dem; de där lyckliga TV-shopavsnitten som lovar fantastiska produkter med spektakulära resultat som tidigare aldrig skådats. Budskapet hamras in av lyckliga och vackra människor med lika lyckliga och vackra statister i bakgrunden (eller möjligen inte fullt så lyckliga och vackra statister som visas upp androm till varnagel) och varje gång jag ser den typen av mördande reklam så tänker jag osökt, återigen, på Olrogs visa om konserverad gröt.

Att jag uppehåller mig så mycket runt reklam i mina reflektioner över teserna beror förstås på att det på något sätt blivit den extrema formen av enkel information som försöker övertyga, manipulera och indoktrinera oss. Det faktum att den fungerar är för att det är en monolog där publiken har mycket begränsade möjligheter att invända och det är alltid någon som till slut blir övertygad av den envisa repetitionen, vilket ger incitament att fortsätta hamra in budskapet om och om igen.

Världen börjar sakta förändras, det ser inte ut så längre. Den mest framgångsrika reklamen idag är när folk pratar om dig, din produkt eller din tjänst, men det är också den mest förödande kritik som existerar. Förr kunde man tex testa en produkt på en begränsad marknad (tex ett mindre land) och om det uppstod problem kunde man korrigera detta och sen introducera produkten till en större marknad. I värsta fall tappade man den där initiala marknaden för att man fick ett dåligt rykte där, men eftersom folks möjlighet till global kommunikation var begränsad var skadan ofta försumbar och det var bara att tuta och köra. Så ser, som sagt, inte världen ut längre.

Skönhetsidealet har skapat en industri som lever på vår fåfänga, där man lever gott på att pracka på oss träningsmaskiner, smink, kläder, operationer osv men det som aldrig redovisas är hur många av alla de här tränningsredskapen som inte har någon effekt, går sönder eller bara hamnar i en garderob, vilka biverkningar kirurgin kan ha, hur de som gör alla vackra kläder har det eller hur djuren behandlas totalt utan någon som helst empati för att de är tänkande och kännande varelser. Här är en video av en ”happy ending” för två av alla de offer för vår fåfänga, de som det sällan talas om:

Fast egentligen är den videon lika sockersöt som den yta som skönhetsföretagen visar upp, den visar det vi VILL se. Här är en mindre lycklig video om andra djur som inte hade samma tur:

När kommunikationen är styrd, när det är möjligt att kontrollera vad som sägs till vem så KOMMER kommunikationen styras för att ge en så positiv bild som möjligt. Det är inte bara en fråga om stora företag, vi gör alla det. På en anställningsintervju nämner man förstås bara sina goda sidor, i ett brev till farmor skriver man hellre om de positiva saker som hänt än att nämna det tråkiga, det ligger i vår natur att försöka komma över det hemska som händer genom att ignorera det eftersom det gagnar oss alla. Det är därför det är en mänsklig rättighet att få ha sina egna små hemligheter som vi helst inte talar om eftersom det, faktiskt, är en nödvändig komponent av att vara människa.

Samtidigt; vissa saker måste vi tala om och när kommunikation kan resultera i att världen blir bättre så krävs det ibland att vi också talar om obekväma saker, varnar varandra för situationer som kommer leda till besvikelse eller lidande även om det innebär att vi krossar någons illusioner, förväntningar och drömmar. Internet är ett oerhört starkt kommunikationsmedia. Det är perfekt för att distribuera positiva nyheter men även att krossa illusioner, rasera myter och öka folks medvetande om hur situationen egentligen ser ut bakom den glättiga fasaden.

Så hur funkar de där fantastiska träningsredskapen som TV-shop lovar är det bästa sen skivat bröd? Tja, look for yourself:

Andra som skrivit: En Snel Hest, EnRIz, Maloki, Magnihasa