Look is everything…
2014/03/26 2 kommentarer
Snubblade på den här videon när jag satt och frukostsurfade och blev helt faschinerad. Inte över sminkarbetet i sig (även om det var rätt imponerande) utan min egen reaktion mot de personer som figurerar i videon. Titta på videon och fundera på dina egna reaktioner och hur mycket vi påverkas av personers utseende när vi bedömer någon.
Hur många har du själv slentrianmässigt sorterat in i ett fack utan att egentligen ha en aning om vem det är du bedömer?
Food for thought.
Full Mental Straightjacket 
Jag tror att det är viktigt att skilja på två saker:
För det första så har alla ”fördomar”. Den mänskliga hjärnan är skapt för att se mönster, även om inga mönster finns. Det är en stor del av förklaringen till att människor är religiösa, vidskepliga och rasistiska. Samtidigt så är det naturligtvis så att det FINNS mönster i många fall. Det är generellt så att kvinnor pratar i en annan tonart än män, och det är generellt så att människor av arabisk härkomst mer sällan är ljushåriga. Att kategorisera och generalisera är en så naturlig del av oss att det antagligen är omöjligt att låta bli, och det fyller också ett syfte eftersom det hjälper oss att processa intryck. Pröva att titta på statiskt brus på TV ett tag, och titta sedan på en vacker bild – vilket är mest vilsamt? Många skilda intryck är jobbigt för oss att hantera, och därför försöker hjärnan generalisera dem åt oss.
För det andra så är det en väldig skillnad mellan att ha ”fördomar” i form av en generaliserad uppfattning av en grupp människor, och att agera efter de fördomarna. Om jag observerar att män normalt inte vill prata känslor, ska jag ge upp och acceptera det som ett faktum – eller ska jag fortsätta att ha ett öppet sinne? Ska jag gå ännu längre och lägga fram åsikten att män, som grupp, är korkade och känslomässigt störda?
Att ha ”fördomar” är naturligt och det finns knappast någon som är förskonad. Man behöver alltså inte ha dåligt samvete om man reagerar på något sätt på filmklippet. Att däremot agera på fördomarna är en mer medveten handling; det är där man har chansen att göra ett val och där man har chansen att välja vilken sorts människa man vill vara. Ska jag vara en förstående medmänniska eller en skitstövel? Det bestäms av vårt agerande, inte av våra undermedvetna reaktioner.
För det första är det väl en skillnad, kanske en omedveten fördom, att det något Patrik kallar ”hjärnan” är skapt för att se (?) det något Patrik kallar ”mönster” även om några något varken tror eller vet vad som gör att de gör det de tror de gör utan att alla gånger tänka efter med det något de tror de tänker med… så sant som det sades en gång långt innan vi med Patrik blev cyborgs:
”Den som således tror att han kan lämna efter sig en lära i skriftens form och den som tar emot den ur en bok såsom vore det ett tydligt och säkert ord, han är mycket enfaldig…; han inbillar sig att det skrina ordet har annan uppgift än att utgöra en påminnelse om något för den som redan känner det.” (Sokrates)
”Produktionen av kunskap har blivit en förutsättning för produktionen av varor och produktionen av varor har blivit samhällets främsta mål. Språk och teckenhantering i allmänhet blir i detta samhälle oumbärliga: kunskap blir det samma som teckenproduktion och teckeninlärning. Kunskapssamhället är ett teknologisamhälle där ord likställs med artefakter. En mänsklig robotisering smyger sig sakta in.
Babeltornet uppstår inte bara när människor talar olika språk. Det värsta babeltornet uppstår när alla tror att de talar samma språk. Alltfler har dock fått för sig att vi kommer förstå varandra bättre när alla talar engelska…;
Vi förleds tro att bara vi är eniga om orden så kommer allting att utvecklas i avsedd riktning. Vi röstar på ord och vi fattar beslut om ord och tror att saken därmed är avgjord.” (José L Ramirez)
Ska jag var en cyborg eller en robot; antingen en blandning av syntetiserat syntetisk och biologiskt material eller en robot med artificiellt intelligent reglerat ord ord-ning. Frihet är tvånget att välja varken.