Varför ska man bry sig om kyrkovalet?

Kyrkovalet är lite av det ”bortglömda valet” i Sverige med ett deltagande som nätt och jämt hankar sig över 10%. Det är kanske inte så konstigt mtp att få i Sverige är aktivt troende kristna som tar sig till gudstjänster etc, då känns kyrkovalet ganska ointressant.

Så varför ska man bry sig om kyrkovalet? Enkelt; för att SD gör det. Såhär skriver de på sin hemsida:

Kyrkovalet är ett viktigt för oss! Sverigedemokraterna behövs i Svenska Kyrkan. Oavsett om man betecknar sig som kristen, agnostiker eller ateist fyller Svenska Kyrkan en viktig funktion i det svenska samhället.

Jag anser att svenska kyrkan har en roll att fylla i sverige, så långt är jag med, men jag anser dels att denna roll inte ska vara reserverad för kristen tro (jag är övertygad om att samma stöd som kristna känner från sin religion känner judar, muslimer etc från sina religioner) och dels inte att SD hör hemma i en kristen kyrka som rimligtvis bör vara öppen för alla kristna, oavsett etnicitet.

Därför anser jag att det är viktigt att bry sig om kyrkovalet, oavsett vad man själv tror (eller inte tror) på. Så vad ska man rösta på när det sitter samma gamla torra partier i kyrkofullmäktige som i resten av den stofiliserade politiken?

Tja, man kan väl singla slant enligt principen ”Allt är bättre än SD” eller så kan man titta på de två intressanta undantagen som finns. Först Frimodig kyrka:

Deras första argument räcker egentligen för mig för att göra dem intressanta:

Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan skall styras utan inblandning av de politiska partierna. Bara så kan kyrkan fatta oberoende beslut utifrån sin bekännelse.

Wikipedia kan man även läsa:

En viktig fråga för gruppen är att Svenska kyrkan ska avpolitiseras och att valen skall genomföras som i andra kyrkor utan inblandning av politiska partier. Frimodig kyrka anser att Svenska kyrkan inte har mandat utifrån Bibeln och Jesu egen undervisning att viga enkönade par, samt att Svenska kyrkan bör lämna ifrån sig vigselrätten. Kyrkan skall, menar de, stå för välsignelse, glädje, högtid och kyrkbröllop medan samhället skall stå för myndighetsutövning. Andra viktiga frågor för dem är bland annat byggandet av levande församlingar, betoning på gudstjänst, mission och diakoni, knyta kontakter med växande församlingar och kyrkor runt om i Sverige och världen, friare församlingstillhörighet och att stiften skall återfå arbetsgivaransvaret för prästerna.

Jag är väl inte helt såld på det där att man bara var tvungen att peta på ”enkönade par”, men å andra sidan håller jag definitivt med om deras åsikt att kyrka och stat ska separeras vidare än redan har skett, så det känns ändå som ett vettigt alternativ imo.

Det andra intressanta undantaget är Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (eller kortare, POSK):

Från Wikipedia:

Viktiga gemensamma frågor är avpolitiseringen av Svenska kyrkan, gudstjänsten i centrum och möjlighet att få vara förtroendevald i vilken församling man vill och i förlängningen också tillhöra vilken församling man vill. POSK vill också minska kostnaderna för Svenska kyrkans stora organisation och ändra valsystemet, från direkta val på alla nivåer, som det är nu, till direkta val på församlingsnivå och indirekt till övriga nivåer. Inom gruppen råder frihet för de enskilda förtroendevalda att rösta efter egen övertygelse, efter att detta är förankrat i den egna gruppen.

Det som jag tycker gör POSK lite mer intressant än Frimodig kyrka är framför allt de här punkterna i deras program:

Mångfald – en möjlighet

POSK vill

  • verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner – mångfalden är en rikedom
  • att det ekumeniska arbetet, dvs samarbetet mellan kyrkor och samfund, drivs vidare med kraft
  • att alla, oavsett sexuell läggning, bemöts med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan och i POSK
  • respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya synen på äktenskapet – det viktigaste är att visa omsorg om de människor som berörs
  • att det skall vara en självklarhet att det finns diakoner, präster och biskopar av båda könen i Svenska kyrkan
  • motverka all särbehandling på grund av kön

För religionsfrihetens, och mänskliga rättigheters, skull så kommer jag lägga min röst mot SD i kyrkovalet på söndag. Rösta mot SD du också.

9 Responses to Varför ska man bry sig om kyrkovalet?

  1. farmorgun says:

    Mycket bra genomgång. Eftersom jag lagt möda på dagens blogginlägg, har jag inte tänkt särskilt mycket på Kyrkovalet. Blev glad när jag läste detta och som den pirat jag är tänker jag använda det för att slå ett slag för Kyrkovalet i morgon. Tänker också rösta på POSK.

  2. CLUEZ says:

    Plötsligt fick du mig att vilja gå med i svenska kyrkan igen så att jag får rösträtt i kyrkovalet. damn it 😀

  3. kristina Svartholm says:

    Det är ett viktigt inlägg du har gjort. Jag har själv inte rösträtt i kyrkovalet eftersom jag egentligen aldrig varit medlem – men dom som är det, vare sig av slentrian eller av aktivt eget val (jo, det finns såna), bör inse att det fortfarande är ett politiskt val, trots att kyrkan är ett trossamfund och som sådan skilt från staten.

    Och, enligt Wikipedia: ”Trots riksdagsbeslut om separation från den svenska staten år 2000, lagstadgas kyrkan alltjämt som en rikstäckande evangeliskt-lutherskt folkkyrka.”

    Så dom som tillhör svenska kyrkan och därmed har rösträtt bör nog fullgöra sin plikt vad gäller att påverka den politiska styrningen av denna ‘folkkyrka’. Annars vet man nog aldrig vart det hela kan ta vägen, dessvärre.

    Vi andra får väl stå vid sidan om och heja på dom som röstar.

  4. farmorgun says:

    Så där – nu har jag delat med mig av dina ord. Jag lutar också åt att rösta på POSK, men har ännu inte bestämt mig.

  5. Är inte medlem i Kyrkan(tror inte jag föddes in så att säga), men om jag vore medlem skulle jag nog lägga rösten på Frimodig Kyrka; angående homovigseln så tycker jag faktiskt att de var rätt tydliga med att äktenskapet som sådant är ett kontrakt som ingås mellan två parter inför en domare eller annan statlig tjänsteman medan den kristna ritualen och välsignelsen står kyrkan, oberoende av staten, för. Förhoppningsvis så kommer även homosexuella par välsignas och få genomgå ritualen.

  6. Ejnar Olsson says:

    Frimodig kyrka anser ju sig inte ha mandat av bibeln och gud att viga sådana som mig och min man (jag är bi- och snubben homo-) dvs att de är bokstavstroende. Av repekt för mig själv (ateist) och för de bokstavstroende inom svenska kyrkan så valde vi att gifta oss borgerligt även om min man är katolik ( av tradition och inte bokstavstroende). Majoriteten av medlemmarna I svenska kyrkan är ju som bekant långt ifrån bokstavstroende. En röst för frimodig kyrka är därmed en röst för att driva svenska kyrkan I en mer fundamentalistisk riktning. Inte mig emot som icke medlem. Om majoriteten röstar för en sådan riktning så är det bara fullkomlig medlemsdemokrati.. Vart jag vill komma är att bara de som är bokstavstroende bör rösta för Frimodig Kyrka.
    -Snälla, låt er inte luras av namnet ”frimodig” som snarare anspelar på frikyrklig och frikopplad från det politiska etablissemangets acceptens för homosexualitet än på frisinnad. De tre mest konservativa partierna I kyrkovalet var de tre som gick starkast framåt I förra kyrkovalet. Dessa tre var SD, KD och frimodig kyrka. Om du tror att Gud vill straffa oss HBTQ-personer med det brinnade helvetet så är det dessa tre du ska välja mellan. Annars bör du låta bli att rösta eller rösta på något annat.
    / Ejnar Olsson, medlem I PP

    • qeruiem says:

      Det är ett mycket bra argument. Jag fick även veta, efter att jag skrivit den här texten, att Frimodig kyrka även är emot kvinnliga präster och har lite andra åsikter som inte känns riktigt 2013 så POSK verkar vara ett trevligare val över lag.

      • Ejnar Olsson says:

        Jag har också uppfattat POSK som jämförelsevis oförargerliga. Partipolitiken I kyrkan är ju en rest från förhållandet kyrka/Stat som jag alltid varit principiellt emot..

  7. Kyrkan begynte ursprungligen ta form ur Katolska kyrkan i Sverige under reformationstiden efter kung Gustav Vasas brytning med påven i Rom 1536 , men kontroverser om den svenska kyrkans katolicism rasade ännu under Johan III :s (1568-1592) och katolske Sigismunds (1592-1599) regeringsperioder. Dessa fortsatte fram till tiden för Uppsala möte (1593), då den befästes såsom protestantisk , evangelisk-lutherska statskyrka under dåvarande riksföreståndare hertig Karls inflytande. Efter densammes avsättningskrig mot Sigismund (1598-1599) förverkligades slutligen reformeringen definitivt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: