Streamad piratfilm på nätet växer sig allt starkare…eller?
2013/06/22 9 kommentarer
Såg att journalisten Lars-Peter Hielle skrivit en artikel om hur streamad piratfilm nu tydligen är det senaste hotet mot våra kära kreatörer. Det är en totalt okritisk artikel där Kjell Sundvall och Henrik Pontén helt utan mothugg får gå på med samma gamla klyshor som vi hört så många gånger och som mest låter som om det är hack i skivan.
Jag blir lite deprimerad av den typen av papegojajournalism så jag skickade ett personligt brev till han Lars-Peter Hielle (mailadressen fanns ju under artikeln, bekvämt och bra) och skrev följande:
Hej Lars-Peter. Jag läste din artikel om att streamad piratfilm nu tydligen är det senaste hotet mot all form av filmproduktion.
En fråga bara; gjorde du några efterforskningar alls innan du skrev artikeln eller repeterade du bara helt okritiskt vad Kjell Sundvall och Henrik Pontén sa? Om du gjorde någon egen oberoende efterforskning innan du skrev artikeln så skulle jag gärna vilja veta vilka rapporter eller andra fakta som motiverade en artikel som så okritiskt framställer att det krävs kraftigare tag mot piratkopiering eller varför du valde att inte med ett ord nämna tex den alternativa film och kultur som får en chans tack vare samma teknik.
Om du inte gjorde någon egen oberoende efterforskning så måste jag nog fråga varför du inte gjorde det? Är det inte del av den journalistiska traditionen att man tar reda på fakta och försöker lyfta fram en någorlunda nyanserad bild av det man skriver om? Om du hade lagt ner tiden på att göra det hade du förmodligen ganska snabbt noterat att det inte finns någon direkt koppling mellan piratkopiering och förlorade intäkter, tvärt om är det ofta de som fildelar mest som samtidigt de som köper mest. Det finns gott om oberoende forskningsrapporter som kommit fram till detta om och om igen, det finns inga oberoende (den lilla, lilla detaljen är just oberoende) forskningsrapporter som lyckats bevisa motsatsen.
Att du, som journalist, inte hör en elak alarmklocka ringa i huvudet så fort någon pratar om blockering (dvs censurering) av nätet förvånar mig lite med. Censur börjar alltid som att man framställer det som en nödvändighet att stoppa något som ter sig önskvärt att stoppa, men när väl mekanismen finns där så inkluderas allt mer tills den sakta börjar inskränka det fria ordet. Det är ett genomgående mönster vi sett om och om igen inom stater som blir allt mer ofria och som journalist tycker jag det är konstigt att du så lättvindligt återger önskemål om vad som i praktiken är ännu en glidning längst det sluttande planet mot en allt mer totalitär stat. Detta helt utan att ens ägna en tanke åt konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna.
Och bara som en parentes, jag fildelar inte. Alls. Jag använder tjänster som tex Netflix, Spotify etc. Däremot blir jag lite ledsen varje gång jag läser en artikel som helt okritiskt framhäver vinklade påståenden som ”fakta”. Varje gång det händer förlorar jag lite av mitt förtroende (dvs det lilla jag har kvar) för media och de som kallar sig journalister.
MVH
/Martin
Vi får väl se om jag får nåt svar. Mina förhoppningar är inte speciellt stora att jag kommer få nåt svar och om jag får något alls blir det väl i praktiken ett goddag yxskaft-svar eftersom det känns som att dessa gamla påståenden nu blivit så pass upprepade att de har blivit en sanning.
Fakta verkar, ironiskt nog, inte få stå i vägen när sanningen fabriceras så förmodligen kommer vi få höra mer om det här tills man inför nya, fantastiska slag i luften som egentligen inte kommer göra nån som helst skillnad för fildelningen men som öppnar för allt större möjligheter att övervaka och kriminalisera folk för petitesser.
När inte ens journalister försöker försvara folks frihet är det illa…
Läs även Opassande och En snel hest.
Full Mental Straightjacket 
Pingback: Brist på objektivitet i rapportering kring fildelningsfrågor
Reblogged this on Urbansundstrom’s Weblog.
Dessutom, det är inte så länge sedan samma persongalleri påstod att ”streaming” och ”ladda ned” skulle vara något väsenskilt.
Mmm. Det är svårt när tekniken och ”gör som vi vill” har ortogonala gränser. Blir så svårt att ge rationella skäl för de krav man ställer då….
Pingback: Det är dags för filmindustrin att anpassa sig till verkligheten | Svensson
Hmmmm…
”Åklagarna vi pratat med som utreder upphovrättsbrott i Sverige säger att dem som i dag tittar på film som streamas på nätet inte kan straffas…”
Journalister som inte ens kan skilja mellan objekt- och subjektform förtjänar ändå ingen respekt IMHO.
För övrigt kunde journalisten ha kunnat fråga Sundvall hur mycket av kostnaderna för hans Jägar-filmer, som betalats av Sveriges skattebetalare via olika kulturstöd. Och kanske tvåan inte var lika bra som ettan och av den anledningen hade färre betalande biobesökare?
Jag kan på rak arm komma på en enda film där uppföljaren var bättre än den första och det är Terminator versus Terminator 2. I övrigt har jag svårt att komma på någon annan uppföljare som jag faktiskt gillade bättre än originalrullen (däremot brukar trean inte helt sällan vara bättre än i alla fall tvåan).
Nu tror jag inte att jag känner något direkt intresse av att se varken Jägarna eller Jägarna 2 (jag har rent generellt svårt för svensk film och med yttest få undantag tycker jag de bara är krystade och styltiga, det är nåt med hur det skådespelas tror jag) men vem vet? En Jägarna 3 kanske hade blivit en kassasuccé igen?
Inte för att de som finansierar det, dvs vi skattebetalare, kommer få nån del av det då, men ändå… 😉
Filosoferna har bara tolkat världen men vad det gäller är att för-ändra den… frasen tillhör väl avdelning ”bevingade ord” i rödmärkt konvolut. Och alla ordmärkare vet att Volvo och kon-volvo, e-volvo och re-volvo på ett revolutionerande sätt hör ihop med handlingen… i akt och mening… att rulla upp något av betydelsens berättelse om dess innebörd, t.ex att linda av omslagslags-materialets, konvolutets för-ut-givna gåva av trons hopp och kärlek runt födelsens inne-börd av en revolutionerande återgivning av tron på evolutionens berättelse om en numera kinesisk, men från början svensk idé om en rullande fyrhjulings vidunderliga PVs CV..
En återgivning av Marx’ filosoferande inne-börds-havande förakt och be-tyda-ande tolkning av ”Filosofernas”, till synes alla men bara utopisternas, inskränkt tolkande göromål inne-bär en självmotsägelse genom den här tolkningen; om man inte inser att ”filosoferna” han här syftar på, alltså utopisterna, inte är vi alla människor som, i och för sig för oss själva, är dömda till att tolka och ge uttryck till världen genom logos, alltså dia logos; som vi därmed bygger oss föreställningar och skapar avbilder omkring och av, hur, denna ”värld” i ”verklighetens” föreställning är beskaffad som en logisk relation mellan ”världens” meningar om hur tron på ”verklighetens” existens som objekt, blir det här subjektets, för-fattarens, förgivet-tagna ”världs” skapelse och all innebörds, allt omslutande betydelsers kommunicerande kommunisters, såväl gudomligt som evolutionärt, re-volutionärt mänskligt tolkandes retoriska handlingskonvolut, eftersom under tiden redan från början och tills vidare, logos i sig, är hermenuetiken och det ”vad” som, ”hur” som, helst måste förgivettagas och urskiljas för sig, i och med, berättelsen om den ”ballong” som här, liksom blåser upp oss alla som sig självt med hjälp av ”personliga” personligheters curriculum vitae, i och med, konjunktionen mellan särskilda ”individer” >och< särhälleliga "samhällen".
De av oss alla kommunalt kommunicerande kommunister, som reagerar och tolkar världens alla missförhållande bortsett från dess hittilsvarande övergivna förtjänster, är de av hela världens samtliga filosofer som tror att kommunismen är ett tillstånd, ett utopistiskt ideal som "världen" i själva verket, av sin egen pågående förändring i den objektiva "verkligheten", ska rätta sig efter. Re-aktionen är förvisso en mot-rörelse, men inte en arbetarrörelse för mer arbete, utan för den rationella rationaliseringen av mödan som ingenting är värd sin mödas vikt i guld.Ty naturen gör inget i onödan och det bör inga kommunister som stävar till att bli mänskliga djur och inte bara omänskliga odjur också försöka göra. Det är således en skillnad mellan radikala och revolutionära bakåtsträvare vad beträffar deras förmåga till eftertanke och gott omdöme. Marx betackade sig för alla som kallade sig för "marxister" och drog till London för att tolka om den politiska ekonomin med hjälp av verktyg han lånat av Aristoteles retorik-etik-och-politik, samt Hegels småt och gått från Hegels rättsfilosofi. "Kritikens vapen måste också vara en vapnens kritik" var den ledstjärna Marx sökte följa med i sin ansatts, på den "rörelsens" väg, vars mål alltid var riktad bakåt i syfte, att förstå vad gått den fört med sig under ofärden, genom det rum den alltid är på väg att dia logos upphäva ur sitt nuvarande tillstånds uppfattningar.
Nu har världen vandrat vidare olika långt, inte överallt i samma takt mot rättstatens principer om än i den riktningen även för dem som kommer efter på sitt sätt, men glömmer eller bortser nu de försigkomna, i sitt förgivettaget förträffliga högmod, den sedan länge knäsatta rättstatens två huvudprinciper, för kommunisternas kommunikativt kommunicerade så här långt komna, "mänskliga", förhållanden; nämligen, "gemensamhetsprincipen" (vad som gäller för var och en att enskilt och privat sörja för) och "allmänprincipen", (som följaktligen ombesörjs offentligt allmänna medel), samt skillnaden dessa emmellan – då heter det sluttande plan vi numera inte minst i det här landet alltmer och fortare glider på, kort och gott, fascism.
Det "fria ordets" förkämpar slåss nu alltmer under självbedrägeriets banér som en stat i rättstaten för de ord till lagar de själva försörjer sig på, alltmer som kommunikationskonsulter för omdömeslöst privat sjuka förtjänster, eller likt Radiotjänstens självtillräckliga "jägare" av den allmänna licens' förtjänst i ögonen…Och eftersom de nu "kan", också enligt kammarrättens "kan", komma att även i fortsättningen kunna omdefiniera teknikens ursprungligt ändamålsenliga användning, för allas skull, för i första hand deras skull, så återstår det för alla pirater och övriga sympatisörer av rättstaten och dess möjliga bevarande, att samla ihop alla dessa tecken på en rättstat i förfall och kraftfullt trycka på europadomstolen för att ta sitt ansvar och titta närmare på det gungfly som gäller i det "världsbästa" landets förgivettaget självgoda pragmatism.
Pingback: Piratfilmsdebaklet farsar vidare… | Full Mental Straightjacket