Idag är det tvåårsjubileum

Det har varit två år som starka krafter arbetat för att försöka tysta den här typen av öppenhet och gjort sitt bästa för att lägga tillbaka locket så allt kan återgå till hur det var förr; när man kunde kontrollera informationen så att vanligt folk aldrig fick veta mer än de ”behövde” veta.

As is well known, Manning had been subjected to at least nine months of torturous conditions of confinement, including sleep deprivation, complete isolation from human contact, forced nudity and humiliation, before being transferred to reportedly more humane conditions in the wake of global outrage.

Androm till varnagel, får man förmoda.

Låt dem inte lyckas tysta de kritiska rösterna.

Motion till vårmötet: En kraftfull energipolitik för Piratpartiet

Jag har just skickat in följande motion till Piratpartiets vårmöte.

Relevanta texter för de som vill läsa lite mer om vad jag pratar om finns här:


En kraftfull energipolitik för Piratpartiet

Som en del av målet att bredda Piratpartiets politik även till andra områden är energipolitiken ett naturligt område eftersom Piratpartiets politik främst fokuserar på vår framtid som ett IT-samhälle och ett sådant samhälle måste ha en fungerande energiförsörjning för att kunna fungera.

Samtidigt vet vi att dagens fossila bränslen är på upphällningen och helt kommer spela ut sin roll som energiresurs under detta århundrade. Vi kan dock inte vänta med att hantera detta problem tills det blir (mer) akut för dels kommer det ta flera decennier att ställa om samhället till en mer hållbar energianvändning och dels har effekterna av brist på billig fossil energi redan börjat märkas.

Bakgrund

I oljans barndom fick man upp ca 100 gånger mer energi ur marken i form av råolja än man var tvungen att använda för att borra/pumpa/transportera oljan, en EROEI (Energy Returned On Energy Invested) på 100. Idag är EROEI för olja nere på ca 10 och den siffran fortsätter att sjunka. Detta kommer leda till fortsatt högre bränslepriser när tillgången inte längre kan möta efterfrågan.

Oljan kommer aldrig ta helt slut, men när kostnaden för att få fram den blir för hög så blir det meningslöst att använda olja som bränsle och eran av billig energi i form av bensin, diesel etc kommer ta slut. Liknande situationer råder också när det gäller kol och naturgas. Problemet är att ca 80% av all energi som världen förbrukar kommer från fossila energiformer som alltså samtliga är på väg att ta slut inom en ganska snar framtid.

I Sverige stod importerad olja för nästan 80% av all energitillförsel år 1970, men pga storskalig satsning på alternativa energikällor (kärnkraft, vidare utbyggnad av vattenkraft, bioenergi etc) minskade denna andel till ca 33% 1990. Efter det har utvecklingen mer eller mindre stannat av och den drivna energipolitiken har sen dess bara bibehållit ett status quo som inte längre är hållbart.

Vi befinner oss nu i en situation där vi är starkt beroende av två energiformer, olja som bidrar med ca 200 TWh/år och kärnkraft med ca 60-70 TWh/år. Båda dessa är på upphällningen, olja kommer snart bli en bristvara och våra kärnkraftverk håller på att falla sönder av ålder. Om ingenting görs åt detta riskerar vi ganska snart att drabbas av en förödande energikris.

Förutom detta kommer det uppstå en allvarlig brist på många av de råvaror som det moderna samhället är beroende av, råvaror som t ex (men inte begränsat till) koppar (används i kablar för distribution av elektricitet, generatorer, motorer mm), tenn och guld (används i all modern elektronik, tex datorer), lithium (används i batterier för mobiltelefoner, bärbara datorer, elbilar mm) och fosfor (används främst till konstgödsel i dagens jordbruk).

Att omforma ett samhälle för att bättre fungera i en framtid då både energi och råvaror inte längre kan tas för givna på samma sätt som vi gör idag kommer ta tid, tid som vi egentligen inte längre har. Därför behövs en energipolitik som har både ett kort och ett långt fokus för att hantera bristen på fossila bränslen.

Misslyckas vi med denna omställnig kommer det innebära stora problem med brist på mat, uppvärmningsproblem av bostäderna och, i värsta fall, att folk svälter eller fryser ihjäl. En förståelse och allmän acceptans bland medborgarna är nödvändig och för det krävs också att medborgarna känner sig personligt delaktiga, inkluderade och ansvariga.

Det korta fokuset: Att ersätta olja med bättre energislag

Fossila bränslen kommer ganska snart vara historia. Många av oss som lever idag kommer få uppleva en framtid där råolja utvinns inte för att användas som bränsle utan enbart för att användas som råämnen för plaster och andra moderna material som tex är nödvändiga för att konstruera andra energikällor.

De 200 TWh/år som vi konsumerar i form av olja används primärt som bränsle till transporter. Ökande bränslepriser kommer påverka stora delar av samhället, tex i form av ökade matpriser, ökade råvarupriser, ökade persontransportkostnader osv. För att kunna fortsätta fungera som samhälle på kort sikt måste transporterna fortsätta rulla.

Om samtliga transporter (både person- och godstransporter) som idag drivs med fossila bränslen i stället drevs med elektricitet så skulle landets elförbrukning öka med ca 20%. Att få fram dessa energimängder genom att spara in på annan förbrukning är inte praktiskt möjligt på den tid som finns tillgänglig. Trots alla de energisparkampanjer som initierats genom åren har vi aldrig lyckats minska vår totala energiförbrukning mer än marginellt och ofta bara temporärt.

Vi måste se på de olika energislagen var för sig och i stället för att löst prata om att spara energi måste vi acceptera att för att spara in på, eller till och med helt eliminiera, en energiform (fossila bränslen för transporter) så måste vi acceptera att vi samtidigt ser en ökning av förbrukningen av en annan energiform (elektricitet för transporter).

För att klara en utfasning av fossila bränslen måste vi alltså planera för en ökning av vår förbrukning av el, detta samtidigt som nästan hälften av våra elkraftskapacitet, kärnkraftverken, är överåriga vilket redan idag orsakar allt större problem med driftstörningar.

Det är också troligt att det kommer finnas behov av andra omställningar som kräver energi, t.ex kommer ett ökat behov av återvinning för att kompensera för minskande råmaterialtillgångar innebära ett ökat behov av energi för den processen. Det finns troligen andra exempel på där det kommer krävas mer energi för att kompensera för bortfallet av olja eller andra ändliga resurser.

Vi måste alltså inte bara ersätta dessa ca 60-70 TWh/år som kärnkraften idag bidrar med, vi måste dessutom investera i ytterligare minst 30 TWh/år (troligen mer) för att kunna fasa ut olja som energikälla.

Att ställa om ett samhälle från en energityp till en annan är inte enkelt. Det är en enorm förändring av infrastrukturen som kommer ta minst 10 år att genomföra (troligen mer) och även om vi ”fuskar” och bara använder redan existerande teknik så kommer det ändå innebära stora kostnader och en allvarlig stress på samhället.

För att hinna migrera från fossila bränslen på den relativt korta tid som återstår så har vi inte längre lyxen att kunna välja och vraka utifrån ideologier eller forska fram bättre alternativ, det handlar om att se till att samhällets energiförsörjning fortsätter att fungera och då finns det bara två rimliga alternativ som står till buds på kort varsel; kärnkraft och biobränslen.

Dagens kärnkraftverk är av generation 2. Det är en föråldrad typ med låg effektivitet och eftersom de flesta av våra reaktorer är runt 30 år eller äldre (vilket innebär att alla snart varit i drift så länge som de är konstruerade för) kommer problemen med driftstörningar och långvariga avbrott fortsätta öka.

Dessa bör ersättas med kärnkraftverk av generation 3, som är både säkrare och effektivare än dagens reaktorer, samtidigt som resurser måste läggas på att utveckla generation 4. Kärnkraftverk av generation 4 är inte bara både effektivare och säkrare än både generation 3 och 2, de kan dessutom drivas på det avfall som dagens reaktorer genererat så vi samtidigt löser avfallsfrågan. Det resulterande avfallet från generation 4 har en lagringstid på några få hundra år i stället för 100 000 år.

Biobränslen finns i både fast och flytande form och det är den flytande formen som på kort sikt är mest kritisk. Dagens bensinmotorer kan, med ganska små förändringar, drivas av ren etanol och på samma sätt kan dagens dieselmotorer drivas med tex rapsolja.

Flytande biobränslen är samtidigt den typ av biobränslen som vi har svårast att producera inom landet så därför är det en ineffektiv lösning som inte är hållbar i längden, men det är ändå en lösning som kan hålla transporterna rullandes medans bättre lösningar och infrastrukturer byggs upp.

Det långa fokuset: Att bygga ett samhälle som inte är beroende av rovdrift

Det är inte hållbart att samhället gör av med mer energi än vad som finns tillgängligt i ett långt perspektiv. Det är inte heller hållbart att förlita sig på ren ersättningsenergi, tex genom att ersätta bensin med etanol, och sen bara fortsätta som förut. Vår nuvarande energianvändning bygger på att energi är så pass billig att ineffektivitet inte är ett problem. Det var sant för 1900-talet men stämmer inte längre på 2000-talet, alltså måste energipolitiken anpassas därefter.

Att bygga energineutrala hus, hus som inte kräver flera MWh/år för att hållas varma, är en utmärkt lösning på lång sikt. Det är väldigt svårt att göra ett hus energineutralt i efterhand så i princip är det bara möjligt att åstadkomma det i samband med nybyggnation. Det byggs ca 20 000 nya bostäder varje år men det finns redan drygt 4 miljoner bostäder i Sverige vilket betyder att det kommer ta decennier innan en sådan förändring kommer ha någon synbar påverkan på energiförbrukningen på nationell nivå.

Även våra samhällens generella utformning med dess beroende av billiga transporter, exempelvis pga att många städer idag har stora köpcenter som ligger utanför själva tätorten, behöver förändras i grunden. En återgång till mer småskalig stadsplanering med lokalt placerade affärer dit folk kan ta sig till fots eller med cykel, mer lokal produktion av varor i stället för import från t.ex Kina, bättre utnyttjande av IT för att kommunicera i stället för att resa till fysiska möten i andra städer/länder etc, det finns många sätt som samhället kan använda energi och resurser mer effektivt och ändå kunna fortsätta utvecklas tekniskt och socialt.

En av de bästa energikällor vi förfogar över är vattenkraften. Det är en basenergi (dvs den är pålitlig och förutsägbar), den är billig i drift och den genererar ca 50-60 TWh/år. Den är dock redan mer eller mindre fullt utbyggd, så möjligheten att öka den andelen energi är begränsad. Det går att modernisera tex generatorerna vilket potentiellt skulle kunna ge ca 30% mer energi under en tioårsperiod, men det innebär ändå att det inte är rimligt att anta att vattenkraft kan bidra med mer än ca 100 TWh/år.

Biobränslen används redan idag och bidrar med ca 130 TWh/år, men det är svårt att bygga ut, dels för att det tar åkerarealer i anspråk och dels för att det krävs bränsle till de maskiner som används i produktionen. Eftersom det är just fordonsbränsle som kommer bli det stora problemet framöver uppstår här lite av en hönan eller ägget-problem, så biobränslen kan inte lösa energiproblemen på egen hand (men de har definitivt en viktig roll i energipusslet).

Vind- och solkraft är inte basenergier eftersom de är beroende av vädret för att leverera energi. Det går att lösa med tex minutdebitering av el där exempelvis värmesystem i hus kan justera förbrukningen och passa på att värma upp huset och varmvattnet när elpriset sjunker. Eftersom vi bor på de breddgrader som vi gör, har dock både sol- och vindkraft problemet att de genererar som minst energi när det behövs som mest, dvs på vintern, vilket gör att dessa energikällor aldrig kan bli en primär energikälla.

Pga av detta är det inte sannolikt att Sverige kommer klara sig med enbart förnyelsebar energi annat än om befolkningsmängden samtidigt drastiskt minskas. Den resterande energin behöver alltså tas från någonting annat och där kommer, som sagt, kärnkraft generation 3 in på kort sikt.

På lite längre sikt kärnkraft generation 4 och denna typ kan förse oss med en stor del av den energi vi behöver under flera decennier samtidigt som den konsumerar vårt nuvarande radioaktiva avfall från de nuvarande reaktorerna. Med generation 4 behöver vi med andra ord inte längre bryta något nytt uran och vi löser både avfallsfrågan, energifrågan (i alla fall delvis) samtidigt som vi drastiskt kan minska vårt koldioxid- och partikelutsläpp.

Den dagen vårt nuvarande kärnavfall tar slut, finns möjligheten att börja hämta energi från Torium, en energiform som inte bara är extremt säker utan som det dessutom finns väldigt gott om i naturen. På ännu längre sikt fusionskraft vilket innebär en potentiell tillgång till ännu mer energi och till och med möjligheten att börja producera våra egna grundämnen för att råda bot på råmaterialbrist.

Där nånstans räknar inte riktigt motionsförfattaren med att personligen behöva bry sig längre så fortsatta resurs- och energifrågor får någon framtida generation brottas med.

Piratpartiet bör därför arbeta för:

  • En ökad förståelse för att det finns olika typer av energikällor och att nyttan med att spara energi kan helt utebli, eller till och med få motsatt effekt, om man sparar på fel sätt/sort.
  • En ökad förståelse för att även om det kanske låter bra att spara energi så är det inte nödvändigtvis den bästa lösningen på den kombinerade energi- och resurskris som är i antågande.
  • Att förbereda samhället inför en post-fossil verklighet där billig energi inte längre är en självklarhet.

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet på kort sikt verkar för att fossila bränslen ska fasas ut under kontrollerade former och ersättas med andra energikällor för att garantera tillgången på den energi samhället behöver.
  2. Piratpartiet på lång sikt ska verka för ett mer hållbart utnyttjande av energi och resurser.
  3. Piratpartiet ska verka för att infrastrukturen ska byggas ut och moderniseras för en fungerande distribution av el i takt med förändring av förutsättningar (tex i samband med att nya kraftkällor byggs och gamla tas ur bruk) samt nya krav (tex i form av minutdebitering för att vindkraft ska kunna utnyttjas mer effektivt).
  4. Piratpartiet ska verka för ökad forskning på bättre och renare energiformer för att garantera fortsatt tillräcklig tillgång på energi även i framtiden.
%d bloggare gillar detta: