Jörgen Städje förringar kritiken
2012/03/17 17 kommentarer
Det är inte bara politiker som verkar tycka det är ok att förringa motståndarna med argument som försöker förlöjliga kritiken till banala nivåer. Jag har redan skrivit om hur Johan Linander verkar ha missat hela poängen (antingen pga okunskap eller i ett försök att förlöjliga kritikerna) när han twittrade:
Klart att avlyssning innebär en integritetskränkning. Men åter igen, DLD rör överhuvudtaget inte teleavlyssning.
Nu sällar sig tydligen Jörgen Städje till de som lite nedlåtande försöker klappa opinionen på huvudet och förklara att det där vet nog de vuxna bättre än du lille vän:
Att FRA skulle ägna sig åt att spana på ungdomar som piratkopierar film är sannolikt destabiliserande desinformation. Ingen i signalspaningsverksamheten är intresserad av larviga småungar.
Sen fortsätter han att förklara hur mycket bättre allt hade blivit med mer övervakning:
Det viktiga är att man kan knipa de terrorister som skaffat fem ton ammoniumnitrat för senare bruk i centrala Stockholm, eller de terrorceller som planerar att massmörda misshagliga tidningsredaktioner. Det är bara att beklaga att norska myndigheter inte hade bättre information i fallet Breivik.
Om jag tyckte att IDG var en tramstidning innan så blev det fan inte bättre av det här. Att inte en tidning reagerar på vilken attack både FRA-lagen och datalagringsdirektivet är på tex meddelarskyddet skrämmer mig.
Det verkar som att här i Sverige har det blivit poppis att lira Breivik-kortet för att försvara ökad övervakning medans Jens Stoltenberg, Norges statsminister, i stället reagerade med de här orden:
Midt i alt det tragiske er jeg stolt av å bo i et land som har maktet å stå oppreist i en kritisk tid.
Jeg er imponert over hvor mye verdighet, omsorg og fasthet jeg har møtt.Vi er et lite land, men vi er et stolt folk.
Vi er fortsatt rystet av det som traff oss, men vi gir aldri opp våre verdier.
Vårt svar er mer demokrati, mer åpenhet og mer humanitet. Men aldri naivitet.
Ingen har sagt det finere enn AUF-jenta som ble intervjuet av CNN:
”Om én mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen.”
Det är lite beklämmande att Norge, trots detta, har valt att införa datalagringsdirektivet, men de gjorde det ändå mer öppet och ärligt efter en 9,5 timmar lång debatt där flera ledamöter dessutom valde att rösta efter egen övertygelse i stället för efter partigränserna. Det är förstås ändå ett bakslag för demokratin även där, men förhoppningsvis innebär det här ändå att debatten i Norge kommer fortgå pga att det verkar råda ett politiskt klimat som är mer rörligt än det svenska skyttegravskriget.
Stoltenbergs tal är, trots detta, fortfarande sant; man försvarar inte en demokrati genom att decimera den, man försvarar och stärker en demokrati genom att utöka den så den inkluderar fler av medborgarna i stället för färre. Genom att misstänkliggöra och marginalisera personer skapar vi bara fler terrorister och orsakar en ostoppbar våldsspiral. Ska vi hindra att det uppstår fler Breivik så rör vi oss som samhälle just nu åt fel håll.
Det Linander, Stävje m.fl. förespråkar är inte försvar. Det är kapitulation.
Full Mental Straightjacket 
Se till Jörgen Städje att du inte visar brist på respekt för människor som vet hur spill information används av foliehattar stollar i polis sjukvård och i politiker kretsar dessa är gravt störda och säljer uppgifter samt för eget bruk.
DLD kommer i verkligheten inte komma i närheten av dom skräck scenarier som jag också målar upp men det hindrar inte att vi kommer att behöva skydda anställda mot att arbetsgivaren köper kunskap om sina anställda
Jörgen vet att det farligaste är någon som har intresse av att felaktig information sprids
Jag tycker att det var bra skrivet av Jörgen Städje. Angående meddelarskyddet så finns det ett otal sätt att åtnjuta detta, man behöver inte välja de sätt som ger sämst skydd. De som har något att berätta för massmedia kan göra det utan problem.
I en värld där allt mer av vår kommunikation sker över Internet och där datalagringsdirektivet kommer hålla en väldetaljerad kontroll på tex inte vara vem vi mailar när utan även kommer ha en hyfsat bra kontroll på vem som träffar vem var och när (via mobiltelefonerna som de flesta av oss slentrianmässigt har med oss), hur har du tänkt att det ska gå till?
Om inte annat går det ju alldeles utmärkt att lägga ett brev anonymt på posten, funkar fortfarande. Man behöver inte använda de sämsta sätten eller kräva att alla sätt ska ha ett oändligt starkt skydd. Man kan också knalla in på en nyhetsredaktion och be att få prata med någon. Det finns massor av olika sätt.
Din formulering, ”ett brev anonymt på posten, funkar fortfarande”, blev kanske lite mer träffande än du förmodligen tänkt dig. Det har redan framförts ett förslag om att posten och andra budfirmor ska kunna hållas skadeståndsskyldiga för det gods de hanterar om det innehåller varor som bryter mot upphovsrättsskyddet.
Nu drog Anna Hedh tillbaka det förslaget igen, men blotta förslaget vittnar ändå om hur långt vi nu glidit längst det sluttande planet och att saker som hade varit otänkbara för 20 år sen idag ändå föreslås. Med den nuvarande utvecklingen skulle det inte förvåna mig om den typen av kontroll av även fysisk post blir en realitet vad det lider och då blir det plötsligt markant mer riskfyllt att försöka vara anonym även via vanlig postgång.
Det vore väldigt olyckligt av många skäl och det rimliga är att man ser till att brevhemligheten efterlevs oavsett teknologi, dvs att det tex ska vara rimligt att förvänta sig att ett e-mail respekteras i samma grad som ett vanligt pappersbrev.
FRA-lagen och datalagringsdirektivet är, av den orsaken, ett direkt hot mot meddelarskyddet. Direkt genom att övervaka vad som sker på Internet, indirekt genom att det ger möjlighet att därmed argumentera för en motsvarande övervakning av vanlig brevpost. Dvs precis som Anna Hedh gjorde.
Ett alternativt svar.
Säg att jag är Bradley Manning och har en CD med hemligstämplat material som jag vill sprida till ett antal nyhetsredaktioner i världen. Finns det några praktiska hinder för mig att göra detta idag? Nej det gör det inte. Gör några kopior och posta via vanligt brev. Vill jag vara extra säker så postar jag från annan ort där jag bor och ser till att ingen ser mig när jag lägger brevet på lådan. Jag lämnar mobiltelefonen hemma. Osv.
Det går att hitta på en hel massa andra sätt som är tillräckligt säkra. Finns det då anledning att skydda internet för att möjliggöra användning av internet för att anonymt föra fram samma information? Av vilken anledning? Och om huvudanledningen istället är att säkerställa fortsatt piratkopiering med försumbar möjlighet till upptäckt? NEJ!
Du är verkligen totalt förblindad av ditt hat mot piratkopieringen, va? Allt är tillåtet i kampen mot den, även en kontinuerlig 24/7-övervakning av varje medborgares förflyttningar och göromål i livet? Att människorättsorganisationer och liknande (som alltså inte alls är intresserade av att skydda piratkopiering, då) ser enorma faror i den nuvarande utvecklingen har ingen som helst bäring enligt din åsikt?
Hur mycket övervakning och censur är du beredd att acceptera? Finns det ingen gräns över huvud taget i din värld?
Jag hatar inte pirater eller piratkopiering. Jag ogillar piratkopiering och Piratpartiets politik. Jag ogillar också snatteri och andra brott som drabbar andra, inte bara piratkopiering alltså.
Datalagringsdirektivet är ju inte tänkt för att bekämpa piratkopieringen. Allt som hotar piratkopieringen kan väl inte vara värt att bekämpa?
Angående människorättsorganisationer så är det bra att man identifierar faror, dock måste man förhålla sig till dem på ett nyanserat sätt och där misslyckas du och många andra kapitalt. Det finns plus och minus med olika typer av övervakning och du ser bara minus.
Det är klart att det finns en gräns för mig, det gör det för alla. Faktum är att jag tycker att det är mer störande med kameror och larm i butiker än införande av datalagringsdirektivet. Å andra sidan kan jag acceptera bägge eftersom det inte på verkar mitt liv annat än att det känns trist och orättvist jag ska drabbas för att snattare och pirater (m.fl. kriminella grupper) inte kan hålla sig till lagen. Men jag inser också att samhället måste kunna bekämpa brottslighet, därför kan jag acceptera en del övervakning men absolut inte hur mycket som helst. Piraterna brukar ta upp kameror i hemmet, vilket är en våldsam överdrift. Självklart är detta inte acceptabelt och det finns en massa andra saker som också inte är acceptabla. Men som sagt, kameror och larm i butiker liksom datalagringsdirektivet i nuvarande utformning är OK. Det är klart att jag hellre skulle se ett samhälle utan kriminalitet och att vi slapp all form av övervakning. Men så ser det tyvärr inte ut och piraterna bidrar tyvärr till att mer övervakning och censur förs in.
”Det finns plus och minus med olika typer av övervakning och du ser bara minus.”
Vad är det du anser är plus? 0.006% ökad uppklarandefrekvens?
”Det är klart att det finns en gräns för mig, det gör det för alla.”
Så vad är gränsen för dig? Tydligen är du relativt bekväm med att staten sätter fotboja på alla, skyldiga som oskyldiga, så du har tydligen inget emot att bli behandlad som om du är kriminell. Så var går gränsen enligt dig?
”Men så ser det tyvärr inte ut och piraterna bidrar tyvärr till att mer övervakning och censur förs in.”
Vad menar du med ”pirater” i det här fallet? Du har själv sagt att datalagringsdirektivet inte är tänkt att användas mot fildelare, samma har sagts om FRA-lagen så på vilket sätt har då dessa pirater (vilka de nu är?) bidragit till att öka mängden övervakning och censur? De åtgärder vi ser i samhället idag påstås ju vara riktade mot barnporr, terrorister och grova brottslingar, inget av det är ju nånting som jag kan associera till fildelning. Så hur gör du den logiska kopplingen där?
På vilka fakta grundar du dessa påståenden? Har du möjligen en länk till fakta/statistik som styrker dina anklagelser?
”Det är klart det finns en gräns för…” dig… bra vattenkamma dig då och hyfsa till tugget… vi är alltså överens om att det rör sig om glidande skalor och inte dogmatik, sålunda; du har din gräns och andra sin, du ser något eller några som överskrider ditt sätt att gränsa och andra ser något annat som överskrider deras sätt att gränsa… vad är det som får dig att tro, att du kan lära ut något om vad du sätter dina gräns… när ingen annan kan lära dig… bara sig…
Varför ska andra regler gälla för kommunikationsmedium än internet?
Alla medium har ju sina olika förutsättningar, det är ju inte samma regler som gäller för kommunikation via lastbil (transport av gods), talkommunikation via kortvågsradio, talkommunikation i telefon, SMS, inklistrade kuvert i posten eller vykort via posten osv. Så därför går det ju heller inte att hävda att ”samma” ska gälla på internet.
Tidigare har både post och telefoni lytt under posthemlighet (brottsbalken 1962:700) trots att det är totalt olika teknologi. Pre-Internet gick det mao tydligen alldeles utmärkt att hävda att ”samma” ska gälla trots skillnaderna. För mig ter sig e-mail och annan Internettrafik som relativt lik bäda (beroende på hur man ser på det) så jag förstår inte varför Internettrafik plötsligt ska förändra detta. Privat kommunikation som privat kommunikation, det är ju bara mediat som skiljer.
Kommunikation via radio har däremot hanterats annorlunda eftersom det är svårt att hävda att den kan anses vara privat. Ungefär som att det är svårt att hävda att någon som står och skriker i en megafon kan anses ha en privat kommunikation med någon.
Intressant, du har mycket riktigt rätt i att alla medium har olika förutsättningar. Om vi tar och benar ut det lite så blir det lite lättare att klassificera:
Kortvågsradio (eller okrypterad radio överhuvudtaget) : precis som Q säger så är det väldigt svårt att hävda att den är privat eftersom vem som helst med mottagare och tillräckligt bra antenn kan lyssna. Det är just unikt för radio (och i viss mån WLAN). Utan kryptering kan jag inte heller tro att folk förutsätter att den skulle vara privat, men du har fortfarande fullvärdig yttrandefrihet värd namnet. Du kan säga precis vad du vill utan att någon hindrar det med en störsändare så länge du använder rätt frekvensband. Att störa ut andra här går att jämföra med DoS-attacker.
Telefon, Post och SMS (vi kan även inkludera internet här) är däremot mycket privata medium som absolut ingen obehörig får bereda sig tillgång till enligt lag. Vykort räknas faktiskt till det här, även om det rent praktiskt kan vara svårt att förbjuda folk (typ brevbärare) att råka se baksidan så är det ändå olagligt och anses vara privat. Staten registrerar inte varken vart dina samtal tar vägen, den registrerar inte vart du skickar post till, och den registrerar heller inte vem du skickar SMS till.
Ett e-mail och ett brev är i det närmast att betrakta som identiska, skillnaden är att du inte kan skicka fysiska brev över SMTP utan att konvertera dom till digitalt format först. Vad är det som gör att just internet, jämfört med andra medium ska bli så stor skillnad? Det är knappast något svårt för staten att låta dessa vara privata, det är så enkelt som att säga #GEFANI – dessutom är det betydligt mindre kostsamt än att införa datalagringsdirektivet vars driftskostnader är skyhöga!
Du kanske har läst en RFC någon gång? Jag föreslår att du tar en titt på IP Over Avian Carriers, RFC 1149: http://tools.ietf.org/html/rfc1149
Det är nämligen så att du absolut kan skicka vanlig IP-trafik över brevduvor, ska staten alltså tvinga in alla brevduvor genom en sluss för att kunna skanna in och lagra datatrafiken?
Jag tänker för en gångs skull hålla med dig NTP. Det stämmer att det går att undgå denna övervakningen genom att skicka pappersbrev och lämna telefonen hemma. Helt riktigt.
Problemen kommer till:
1) Ska vi verkligen försvåra för Whistle blowers att komma ut med oegentligheter som görs mot oss från offentlig och/eller privat instans? Borde det inte innebära att det bara är de extremt övertydliga övertrampen som kommer upplysas om, eller i vart fall kommer färre att ”blåsa i visselpipan”?
2) Om den som är medveten om att den kan få reprisalier p.g.a. sina handlingar vet hur man undgår det (exempelvis orgainiserad brotslighet, främmande makter, terrorister etc. med andra ord de vi vill motverka med en sådan här lag), kommer inte de att gå över till att använda just de sätten som du beslriver? Och vad finns det då för mening med att implementera det hela? Eller menar du att dessa inte kommer vara medvetna om hur de kliver runt övervakningen och redan tagit till åtgärder för att göra det?
3) Om det offentliga (eller åtminstonne delar av den) kommer få mer information genom sitt informationsfiske om vanliga individer, kommer vi då inte se mer av människor som hamnar i kläm p.g.a. av missförstånd eller osannlika sammanträffanden?
4) Om de som DL är tänkt att motarbeta vet om att ex. mobil och facebook kollas och registreras, kommer inte då dessa att använda just den övervakningen för att påvisa sin falska oskyldighet?
1) Så länge det är superenkelt för Whistle blowers att nå fram på ett antal olika sätt så tycker jag inte att det är en allvarlig inskränkning att internet är övervakat. Vet man om det så kan man välja ett annat sätt. En Whistle blower fattar att man inte ställer sig öppet på ett torg omaskerad och basunerar ut försvarshemligheter som man råkar fått nys om, man väljer ett bättre sätt, om man nu vill förbli anonym alltså.
2) En del kommer att hitta sätt att gå runt övervakning men en hel del tänker inte på det eller begår förr eller senare misstag, som självaste ledaren för hackergruppen Lulzec gjorde. Inte ens ”eliten” av hackers kommer undan alltså eftersom man förr eller senare begår ett misstag. Och vi vet ju även vad som hände med Bradley Manning.
3) Visst, vissa kan komma i kläm, precis som idag om man gör en brottsutredning och någon råkar bli misstänkt som inte hade med saken att göra, t.ex. för att en brottsling haft kontakt med någon privat som inte alls hade med brottet att göra. Om det mot förmodan skulle visa sig att denna risk inte är acceptabelt låg så kan man justera regelverket, inget konstigt alls.
4) Ja det kanske de kommer att försöka med. Men brottslingar använder ju redan idag falska alibin och liknande och det går ofta att slå hål på via andra bevis och vittnesuppgifter m.m. Ingen skillnad mot innan alltså.
1) Nu är det inte bara försvarshemligheter som behöver att det blåses i pipan, utan inom alla instanser där det offentliga ger sig på eller utnytjar sin position mot en svagare individ eller grupp av indivier. Det är med andra ord allat från Wilikeaksmaterial till Lex Sara till sådant som är oegentligheter, men inte av den grad som i de andra exemplen. Det som kan bli Wikileaksmaterial klarar sig av just den anledning du påpekar, men Lex Sara förhållanden är inte lika självklara. Ser vi till än mindre missförhållanden som lika fullt är oegentligheter, borde vi inte göra det enklare att rapportera detta än tvärt om?
2) Men om nu terroristerna och organiserade brottslingarna i stor utsträckning både vet om att de är övervakade samt hur de går runt övervakningen blir precis som många påepkat bara den lilla människan kvar… och de har vi faktiskt ingen anledning att övervaka, eller har vi skiljda åsikter där? Visst att fela är mänskilgt, men borde det inte eller till och med är högst troligt att kostnaderna som kommer med DLD skulle kunna läggas på mycket bättre ställen som både är billigare och effektivare för att komma åt de yrkeskriminella?
3) Jo helt klart kommer folk i kläm redan idag, men varför öka detta antal? Vad motiverar att vi får fler falska positiva?
4) Samma som 3, problemet finns redan idag, men varför öka på den möjligheten?