”Det är integritetskränkande, och begränsar livet för den som är utsatt”
2010/10/28 6 kommentarer
Idag kan man läsa i SvD om en ny lag om fotboja. Notera bildtexten under Ask:
”Det är integritetskränkande, och begränsar livet för den som är utsatt”, säger justitieminister Beatrice Ask om stalkning.
Så att bli konstant övervakad elektroniskt ÄR integritetskrävande enligt Ask, men samtidigt så har Ask uppenbarligen inga som helst problem med att samma elektroniska övervakning ska drabba varenda jävel i hela landet i och med datalagringsdirektivet? Om det nu är integritetskränkande att dömas till fotboja när det finns fog för det, hur kan det vara ok att kollektivt döma alla, skyldig som oskyldig, till samma form av övervakning?
Ska man skratta eller gråta…?
Full Mental Straightjacket 
Galet spännande resonemang… Precis som du konstaterar är det alltså OK att övervaka alla invånare i Sverige, men det blir för kinkigt när det rör sig om en dömd brottsling… Does. Not. Makes. Sense.
Nu säger ifs Ask att det är integritetskrävande att bli utsatt för stalkning; inte att att det skulle vara det när man blir dömd till att ha fotboja.
Men att någon hela tiden övervakar en så som en stalkare gör borde vara lika integritetskrävande oavsett om det är staten eller en privatperson som gör det.
Ah, sedär. Slarvläst av mig. Men då så, då finns det i alla fall NÅGON form av logik även i Asks värld och man skulle kunna sammanfatta det med att om staten övervakar dig är det inte integritetskränkande men om en privatperson gör det så är det det.
Då är det i alla fall konsekvent. Visserligen fortfarande uppåt väggarna åt helvete, men åtminstone uppåt väggarna på ett konsekvent sätt.
En privatperson som ständigt håller reda på var du är förföljer dig, och det är inte bra. Om staten ständigt håller reda på var du är görs det för ditt eget bästa, och för att försöka lura ut i förväg om du tänker bomba Rosenbad. Det är skillnad på olika, vet du. Staten är din vän, förföljare är det inte.
Det är skillnad på skyddsängel och stalker men vem bestämmer vad som är vad?
Pingback: Datalagring i praktiken « infallsvinkel