Att rationalisera det irrationella

Rolf Eriksson skrev i förrgår en blogpost med titeln Rick Falkvinge tar ställning där han kritiserar Rick för att han inte tar Asks pudel på allvar och tycker att Rick ska acceptera ursäkten och låta udda vara jämt. Argumentationen är dock ganska klen och det mesta har jag redan kommenterat på Rolfs blog, men jag vill ändå lyfta fram en specifik sak som jag ser att jag missat.

Detta förstår nog även Falkvinge och hans Piratparti så det måste ligga något annat i bakgrunden. I EU är de kraftigt lierade med de gröna och vänsteridéer och det nog där vi hittar svaret. Piratpartiet siktar kanske på att bli ett stödparti till de rödgröna vilket skulle förklara det hela.

Här gör Rolf ett mycket vanligt misstag där han antar att de gröna i EU är placerade på ungefär samma plats på den politiska skalan som det svenska Miljöpartiet. Det är tyvärr en mycket vanlig missuppfattning, men det är ändå en missuppfattning. Från pressmeddelandet:

Piratpartiets Europaparlamentariker väljer att sätta sig i den gröna gruppen i Europaparlamentet, alltså gruppen Greens/EFA. Det är samma grupp som svenska Miljöpartiet sitter i, men gruppen har ingen tydlig vänster-högerprofil.

På en direkt fråga inom PP fick jag även svaret (via ombud):

[11:45:34] Anne Kekki Forshaga: [11:44:42] Mattias Bjärnemalm: aha. Svaret är att det finns en del rejäla vänstergröna i den gröna gruppen, men att de tyska gröna, som dominerar gruppen, är ganska mycket av ett mittenparti

Internet är fantastiskt. 😉

Läs gärna även vad CE själv skrev.

Piratpartiets sympatisörer kommer från hela skalan och det genomsyrar hela organisationen. CE är tex, precis som jag, liberal, medans Rick är före detta Moderat och, som han själv säger, ultrakapitalist medans Amelia förmodligen är lika mycket ute på vänsterkanten som Rick är höger. När CE kom in i EU öppnades dialoger med flera grupper över hela den politiska skalan och att valet till slut föll på just de gröna var (citat CE):

Den gröna gruppen har redan en fungerande intern arbetsgrupp för informationspolitik och nätfrihetsfrågor. Redan från starten är det ett antal frågor som vi vill engagera oss i, inte minst telekompaketet, och då är det en stor fördel att kunna ansluta till ett team som redan är på banan.

Nå, Anne Kekki blev upprörd av det Rolf skrev vilket Rolf även kommenterade:

Däremot kan jag inte förstå hur delgivning av misstänkt för brott eller hämtning för förhör kan ske anonymt. Färgade kuvert är att ta i men anonyma kuvert och privatklädda poliser i privatbilar är också fel.

Dessutom menade jag att en tydlighet vid brottmisstanken kan förhindra nya brott.

Ursäkta Rolf men det här är fullständigt åt helvete!

Du är alltså beredd att offra oskyldiga för att klämma åt kriminella? Du anser att principerna ”Oskyldig tills motsatsen bevisats” och ”Hellre fria än fälla” är värda så lite att du är beredd att offra dem av populistiska skäl? Eller försöker du bara rationalisera din samtid? Jag tar mig friheten att återigen citera steelneck:

Begår t ex. Poliser ett övergrepp, så är inte den naturliga reaktionen raseri mot polisen, istället försöker folk ursäkta dem och hitta på förklaringar för att om möjligt rättfärdiga det. Ju mer offentligt och fler som lysnar, desto starkare blir rättfärdigandet, men reaktionen kan vara rakt motsatt i det privata över köksbordet. Samma sak med olika repressiva lagförslag, det naturliga där vi befinner oss är inte att ta till gatorna, det måste gå betydligt längre för det, mycket längre. De allra flesta ursäktar politikerna – de är ju inte politiker utan anledning, de har säker rätt och de vill ju väl – Ja, religion är relaterat och står på samma grund av ”system justification”. Det här är djupt rotade mentala saker som har att göra med att vi är flockdjur. Det är därför det funkar att tala om syften i det stadie vi befinner oss, eventuella konsekvenser blockeras mentalt – det är ju inte det vi vill..

Man ska vara väldigt försiktig när man ruckar på rättsprinciper! Misstänkta är tex just det, misstänkta, och en person som misstänks för ett brott som dessutom är så pass avskytt som sexbrott är kan få hela sitt liv och sin karriär ruinerat enbart pga misstankar. Även om tex rättsväsendet bedömer att en person är med stor sannolikhet oskyldig och därmed inte kan åtala personen så kan blotta möjligheten att personen är skyldig leda tex till att denne förlorar sina vänner, sin familj (vem vill leva med någon som begått sexuella brott, speciellt om man tex har barn?), sitt jobb inte längre kan göra karriär etc.

Det finns redan gott om fall där personer (oftast män, men även kvinnor) blivit anklagade för sexualbrott där det i efterhand visat sig att anklagelserna var falska. I de fall där det blivit publikt, tex genom att pressen nosat reda på det, så har det lett till att den misstänktes liv blivit ett rent helvete med förföljelse, mordhot och till och med våld och även om man i efterhand förklaras oskyldig så blir aldrig livet detsamma igen.

Man hittar väldigt sällan rättvisa hos en pöbel eller i skamstraff.

Rolf skriver även att:

Frågeställningarna i samhället är sällan besvarade genom att bara driva en fråga. Det är ett enfrågepartis dilemma och som ett tänkbart stödparti till de rödgröna kommer Piratpartiet att göra många besvikna.

Jag tycker du ska läsa på lite om Piratpartiets principprogram. Det är klart att vårat fokus på ett fåtal frågor (dvs inte en fråga som du vill påstå) inte löser landets samtliga problem, men i dagsläget är inget parti en helhetslösning! Snarare tvärt om är den nuvarande politiken, oavsett block, samhällsfarlig eftersom den leder till en övervakningsstat. För att citera steelneck igen:

De styrande i en orättfärdig stat blir per automatik paranoida och agerar preventivt på sina egna farhågor, ofta retoriskt motiverat med samhällets bästa eller medborgarnas beskydd. Tyrannen brukar stiga upp ur demokratin just som en beskyddare. Här kommer övervakningen in, en orättfärdig övervakning som helt negligerar oskyldighetspresumtionen. Denna övervakning eroderar rättskänslan som leder till det tidigare sagda, en ond spiral.

Så till den grå biten, att försöka leva sitt liv under radarn. – I en alltför kontrollerad omgivning, tenderar folk att abdikera ansvar – Ansvar handlar inte om att vara lydig, att ta ansvar handlar om att agera efter eget huvud. I ett bra system känner man ett förtoende att kunna göra så. ”Men jag lydde ju bara order..” det är den klassiska ursäkten för att slippa ansvar. Men när man är övervakad och måste kunna svara för allt man gör, då gör man inte lika mycket.

I ett samhälle där allt fler känner att rättvisan är urholkad och att staten inte har förtroende för sina medborgare så slutar medborgarna ha förtroende för staten. Steelneck igen:

När det gäller fuskandet så är saken ganska uppenbar, i ett orättfördigt system där individen inte respekteras och kränks på olika vis, så blir det en social fjäder i hatten om man lyckas lura systemet på olika vis, inte en skam. Olika exempel från olika tider kan vi nog alla komma på, inom allt från rövarhistorier om hembränning till hur annars hederligt folk lurat tullen.

Man skapar helt enkelt ärliga medborgare som tar ansvar genom att inte utgå från att alla är potentiellt kriminella samt att se till att lagarna är i samklang med medborgarnas rättsmedvetande. Jag har skrivit om det förut:

Det fanns en tid då lagen byggde landet. Det var en tid då Kungens makt utgick från Gud och som Guds ställföreträdare hade Kungen rätt. Folket hölls i schack mha religionen och nåde den som inte höll sig i ledet! När religionen börjar tappa mark vittrar även denna inställning till lagen sakta sönder och man börjar tala om folkets rättsmedvetande
[…]
Dvs lagen utgår inte längre från Gud med Kungen som föreställare utan ska i stället spegla vad folket anser vara rätt eller fel! Rättsmedvetande!

I ett rättvist samhälle där medborgarna har förtroende för rättsstaten hjälper medborgarna till. Det blir en hederssak att sköta sig (som tex den gamla generationens mantra ”Man ska göra rätt för sig!”), polisen blir en figur man möter med tillförsikt och vänlighet och om man får se några oegentligheter så rapporterar man givetvis detta omgående för allas bästa. Dvs medborgaren tar ansvar för sin situation och sin omgivning.

Det som händer just nu är att det stiftas allt fler lagar som gör stora delen av befolkningen till potentiellt kriminella. Se tex på fildelning där en stor del av befolkningen fildelar regelbundet trots att det är en rysk roulette där hela ens digitala historia kan beslagtas enbart pga misstanken om brott. Ett annat exempel är att det är kriminellt att ha vissa kemiska substanser i sin kropp, något som givetvis kan användas smått kreativt:

Den första polisen säger till mig att jag ofredat honom. Eftersom han tydligen inte snubblade över något smaskigt när han ”kollade upp” mig i telefon och jag visat giltigt färdbevis ändrar han nu riktning. ”Ser det inte ur som att du är lite hög”, säger han med tydlig ironi i rösten. Eftersom jag fortfarande inte vill radera bilderna från min mobil säger han att de nog är tvungna att gripa mig och föra mig till häktet för att drogtestas. Jag förklarar att jag suttit på kontoret hela dagen och inte haft tid för varken lagliga eller olagliga droger. Men polisen förklarar att jag är ”ovanligt lugn” vilket man tydligen inte skall vara när man träffar på svensk polis.

Det handlar mao inte om lila kuverts vara eller icke vara, det handlar om en allt vansinnigare spiral av övervaknings- och tvångslagar där Ask är synnerligen medskyldig. Den stora skillnaden i just det här fallet är att denna senaste storm med all önskvärd tydlighet visar på att Ask inte är kompetent nog för sitt jobb (något som iofs många redan misstänkte) och precis som att det är direkt farligt för omgivningen att en alkoholist eller gravt synskadad framför ett motorfordon på allmänna vägar så är Asks brist på juridisk kompetens en fara för samhällets rättssystem.

Men Ask är inte på något sätt ensam om att för närvarande vara en samhällsfara, över lag råder det just nu en atmosfär i riksdagen som skrämmer mig, det verkar som att det blivit en allt mer utbredd acceptans för lagar som kränker individens rättvisa och att alla samhällsproblem ska lösas med våld. Här tycker jag det är väl värt att citera Gösta Bohman:

Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk ideologi växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.

I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.

För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.

---

När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog – eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog – att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också – till skillnad från gamla tiders liberaler – att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.

Kloka ord som innehåller en vishet som jag idag, med några få individuella undantag, saknar i dagens riksdag (oavsett parti) och ett synsätt som definitivt helt saknas i dagens Moderaterna. Så det Piratpartiet försöker göra är förvisso inte heltäckande (vi skiter tex fullkomligt i att lägga oss i frågor som inte är relaterade till integritet, kultur, kunskap) men det Piratpartiet FÖRSÖKER förändra är markant viktigare!

Piratpartiets mål är att rädda grundläggande rättsprinciper och demokratiska värderingar, något som blir allt mer akut ju fler integritetskränkande och rättsvidriga lagar och förslag som dyker upp för i slutändan kommer det bli direkt destruktivt för hela samhället. Jag låter steelnecks kloka ord avsluta den här texten:

Jag hävdar att det var den paranoida brottsbekämpningen och misstänksamheten som gjorde att länderna bakom järnridån blev såpass på efterkälken, inte kommunismen i sig. Samma sak hade nog skett i ett helt annat auktoritärt system med samma paranoia. De hade alla grundläggande resurser, de hade kunnandet och teknologin. De kunde ha åkt till månen på 60-talet, sköt upp satelliter, de byggde kärnkraftverk, hade allsköns spetsteknoligi inom sjukvården och de producerade vapen av världsklass. Men allt detta kom uppifrån, i det lilla var de fullkomligt oförmögna eftersom allt vanligt folk gjorde vad de kunde för att inte sticka ut från mängden, inga innovationer eller utveckling där inte.

Pingat på Intressant.